sven-eric liedman

Böcker och artiklar i urval

Böcker

  • Också en väg

    (dikter, Stockholm: Lilla lyrikserien, Bonniers, 1960).

  • Feberkurva

    (dikter, Stockholm: Bonniers, 1963).

  • Samtidskänslan

    (Kritisk granskning, Stockholm: BLM-biblioteket, 1965).

  • Det organiska livet i tysk debatt 1795–1845

    (doktorsavh., Lund: eget förlag, 1966).

  • En värld att vinna

    Den unge Karl Marx (Stockholm: Bonniers, 1968).

  • Israel Hwasser

    (Uppsala: Lychnosbiblioteket, Almqvist & Wiksell, 1971).

  • Från Platon till Lenin

    De politiska idéernas historia (Stockholm: Aldus, 1972). (Under titeln Från Platon till kriget mot terrorismen, 14:e upplagan, Stockholm: Albert Bonniers, 2005).

  • Motsatsernas spel

    Friedrich Engels filosofi och 1800-talets vetenskaper (Bd 1–2, Lund: Cavefors, 1977).

  • Den vetenskapliga specialiseringen

    Begrepp, aktuella problem och tillämpningar (Göteborg: Avd. för vetenkapsteori, Rapport nr 95, 1977).

  • Arbetsfördelning och självmord

    Några blad ur samhällsvetenskapernas historia (Örebro: Högskolan i Örebro, 1977, utökad uppl. under titeln Arbetsfördelning, självmord och nytta, 1980.)

  • Surdeg

    En personlig bok om idéer och ideologier (Stockholm: Författarförlaget, 1980).

  • Frihetens herrar, frihetens knektar

    (Stockholm: Arbetarkultur 1982).

  • Den synliga handen

    Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet (Stockholm: Arbetarkultur, 1986)

  • Form och innehåll

    i den dialektiska traditionen och som en outnyttjad möjlighet i dagens humanvetenskaper (Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1987).

  • Att förändra världen – men med måtta

    Det svenska 1800-talet speglat i C A Agardhs och C J Boströms liv och verk (Stockholm: Bokförlaget A, 1991).

  • Utmätning

    Essäer och personliga betraktelser om samtiden (Stockholm: Arena, 1993).

  • Nationalismens logik

    (tills. med Sten Dahlstedt, Stockholm: Vitterhetsakademiens skrifter om Europa, Natur och Kultur, 1996).

  • I skuggan av framtiden

    Modernitetens idéhistoria (Stockholm: Bonnier Alba, 1997, nya upplagor, Albert Bonniers, 1998, 1999 och 2000).

  • Mellan det triviala och det outsägliga

    Några blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia. (utökad version av Arbetsfördelning och nytta, jfr. ovan, Göteborg: Daidalos, 1998).

  • Att se sig själv i andra

    Om solidaritet (Stockholm: Albert Bonniers, 1999, pocketupplaga 2000).

  • Ett oändligt äventyr

    Om människans kunskaper (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2001). Nya upplagor, inkl. pocket, 2002.

  • Tankens lätthet, tingens tyngd.

    Om frihet (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2004).

  • Stenarna i själen

    Form och materia från antiken till idag (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2006).

  • A Universe of Symbols

    – Ernst Cassirer in Göteborg and in the World (Göteborg: Occasional Papers of the Swedish Ernst-Cassirer-Society vol. 4, 2008).

  • Blickar tillbaka (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2008).
  • Hets! En bok om skolan (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2011).
  • Historiens blad är inga Aftonblad

    Agardh, Tegnér och frågan om bildning (Lund: Tegnérsamfundet, 2012).

  • Livstid

    (Stockholm: Bonniers, 2013).

  • Karl Marx: en biografi

    (Stockholm: Bonniers, 2015)

  • En spricka i språket: Marx och Freud – våra samtida

    (tillsammans med Per Magnus Johansson, Stockholm: Bonniers, 2018).

Böcker jag redigerat eller översatt

  • Karl Marx, Människans frigörelse

    (urval och övers., Stockholm: Aldus, 1965, rev. övers. Göteborg: Daidalos, 1995).

  • Herbert Marcuse, Den endimensionella människan

    (övers., Stockholm: Aldus, 1968).

  • Anti-Marx. Kritiska och avvikande synpunkter på Marx

    (urval, Stockholm: Aldus, 1970).

  • Iring Fetscher, Från Marx till sovjetideologin

    (övers., Lund: Studentlitteratur, 1971).

  • Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin

    (urval och övers., Stockholm: Rabén & Sjögren, 1971).

  • Moderna livsåskådningar

    (red., Stockholm: Natur och Kultur, 1972)

  • Om ideologi och ideologianalys

    (red. tills. med Ingemar Nilsson, Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1984, ny uppl. 1989).

  • Tio studier i Hegels rättsfilosofi

    (red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1986).

  • Ideologi och institution

    Om forskning och högre utbildning 1880–2000. (red. tills. med Lennart Olausson, Stockholm: Carlssons, 1988).

  • Sju studier om Marx

    (red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1990).

  • Från Machiavelli till Habermas

    Texter i politisk idéhistoria (urval, inledningar och kommentarer, Stockholm: Bonniers, 1992).

  • Ideological Changes in Europe in the 1990s

    Working report from inter-European research symposium in Göteborg on May 8–9 1992 (red. tills. med M. Peterson och P. Rudny, Göteborg: Univ. of Göteborg, Faculty of Arts, Inter-European Research, 1993).

  • Deutscher Idealismus

    Papers presented at a symposium on German idealism in November 1991 (red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1993).

  • The postmodernist critique of the project of enlightenment

    (red., Amsterdam: Poznan Studies, Rodopi, 1997.

  • Kants tredje kritik.

    Sju essäer (red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2000).

  • Om utopier.

    En vänbok till Nils Eriksson (red. tills. med Johan Kärnfelt, Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

  • Karl Marx.

    Texter i urval (red. tillsammans med Björn Linnell, Stockholm: Ordfront, 2003).

  • Den svårfångade relativismen

    En uppslagsbok (red. tillsammans med Torbjörn Tännsjö och Dag Westerståhl, Stockholm: Thales, 2008).

  • Befria oss från mångkulturalismen

    Antologi (red. tillsammans med Rasoul Nejadmehr och Dariush Moaven Doust, Stockholm: Natur & Kultur, 2008).

Essäer, längre artiklar och vetenskapliga uppsatser

  • Den religionsbefriade världen. En studie om Bonhoeffer och Ahlin i BLM 1962.
  • Poesins heder och elände. Göran Printz-Påhlson och poesins förnyelse i BLM 1963.
  • Idéer i skönlitterära texter i Till Gunnar Aspelin från eleverna, Lund 1963.
  • Symboler från Aphrodite till Vällingby (om Östen Sjöstrand) i BLM nov. 1963.
  • Som barn allena. Några motiv hos Per Rådström i BLM 1963.
  • Samtidskänslan i BLM 1964.
  • Angående Bonhoeffer, Ahlin m.fl. i Vår lösen 10/1964.
  • Religionslösheten som ideal i Att välja ståndpunkt

    (red. A. Jeffner – J. Hemberg, Stockholm: SKDB 1965.)

  • Mänskligt och omänskligt.

    Operationalism och existentialism i Lars Gyllentens författarskap” i Svensk Litteraturtidskrift 1/1966.

  • Reformatorn och rebellen [om Kolakowski och Schaff] i Komma 1/1966.
  • Hem till ideologierna. En bakgrundsteckning i BLM 8/1966.
  • När universitetets murar föll i Sydsvenska Dagbladets årsbok 1967.
  • Estetiskt, personligt, abstrakt i BLM 3/1967.
  • För en marxistisk litteraturkritik? i BLM 2/1968.
  • Några funderingar om kulturen

    i Insikt och handling nr 7, 1968.

  • På jakt efter världsåskådningar i Komma 3/1968.
  • Drag i den marxistiska historieskrivningen

    i Historielärarnas förenings årsskrift 1969/70.

  • Marxism och idéhistoria. En skiss i Häften för kritiska studier 3 och 4/1971

    (även i omarb. version i Människans samhällelila vara, red. Kjerstin Norén, Lund: Cavefors, 1972).

  • Det mest förbannade allvar

    i Det nya samhället bd 5, En socialistisk människa (red. Nordal âkerman, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972).

  • Marxismen

    i Moderna livsåskådningar

  • Marxism i Positivism, marxism, kritisk teori

    (Stockholm: Kontrakurs, Norstedts, 1972), i omarbetad version i Positivism och marxism (Norstedts, 1981, 4:e uppl. Daidalos, 1993).

  • 'Israels folk' i Nordisk Medicinhistorisk ârsbok 1972.
  • Hwasser, Israel i Svenskt Biografiskt Lexikon bd XIX, 1972.
  • Marx och antiken i Den levande antiken (Stockholm 1973).
  • För en marxistisk ontologi eller Den rationella kärnan hos Engels

    i Häften för kritiska studier 7/1973.

  • Kemist och kommunist. Om Carl Schorlemmar

    i Vetenskapens träd.Idéhistoriska studier tillägnade Sten Lindroth. (Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1974.

  • Den historisk-kritiska skolan i idéhistorisk belysning

    i Scandia. Tidskrift för historisk forskning, 2/1975.

  • Marx, Engels och dialektikens lagar

    i Häften för kritiska studier 3/1975.

  • Det vita skrået. Några notiser

    i Ord och Bild 6/1975.

  • Introduktion

    till Jindrich Zeleny, Metod och teori i Kapitalet (Stockholm: Norstedts, 1976).

  • Vitenskapshistorie

    i Vitenskapsteoretiske fag (Oslo 1976).

  • Marxism och dialektik. Några anteckningar

    i Häften för kritiska studier 5/1976.

  • Gyllensten utan roller

    i Linjer i nordisk prosa÷ Sverige (red. Kjerstin Norén, Lund: Cavefors, 1977).

  • Den borgerliga realismens uppkomst

    i Förr och nu 1/1977.

  • Ideologi Noll. Till Hans Granlids författarskap

    i BLM 2/1977 (tills. m. Eva-Maria Flöög).

  • Humanistiska forskningstraditioner i Sverige

    i Häften för kritiska studier 6/1977.

  • Om idéhistoria

    i Symposion (Odense) 2/1978.

  • Humanistiska forskningstradtioner i Sverige. Kritiska och historika perspektiv

    i Humaniora på undantag? (red. Tomas Forser, Stockholm: Norstedts, 1978).

  • Marx, Engels and the Laws of Dialectics

    i Ajatus. Yearbook of the Philosophical Society of Finland, Vol. 37, 1978.

  • En filosofi för lathundar

    i Ord & Bild 4/1978.

  • Hegel i Sverige – varför inte?

    i Häften för kritiska studier 6/1978.

  • Vad kan en marxist göra inom humaniora?

    i Symposion (Odense) 2/1979.

  • Kunskaper är viktigare än moral

    i Skolan som kunskapsförmedlare (red. J. Petersson, Stockholm: Prisma, 1979).

  • Föreställning och färdighet

    i Forskning om utbildning 1/1979.

  • Marxismen och vetenskapernas hierarki

    i Marxismens filosofi (Stockholm: Arbetarkultur, 1979).

  • Idé och lärdomshistoria

    i Presentationer av ämnesområden utg. i samband med professorsinstallationen (Göteborg: Göteborgs universitet, 1979).

  • Filosofi och materialism. Försök till en utgångspunkt

    i Filosofisk tidskrift 1/1980.

  • Den nya antimarxismen – från den nya filosofin till Kolakowski

    i årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, 1980.

  • Rousseau

    i Författarnas litteraturhistoria. De utländska författarna (Vol. I, Stockholm: Författarförlaget, 1980).

  • Påfåglar och intellektuellt arbete

    i Zenit 5/1980.

  • Quentin Skinner och den politiska idéhistorien

    I Lychnos 1979–1980.

  • Thomas Müntzer och de tyska bondeupproren på 1500-talet

    i Reformationen.

  • Frihetskamp och överhet

    Folkets historias skriftserie Nr 1, 1981.

  • Vad kan vi lära av vardagen? Med Karel Kosík på jakt efter verkligheten

    i Ord & Bild 4–5/1981.

  • Idéhistorisk analys

    i Problem och metoder i utbildningshistorisk forskning. Rapport från ett nordiskt symposium i Kungälv (red. A. Rengård och K. A. Wengström, Lund 1981.)

  • Sartre

    i Författarnas Litteraturhistoria. De utlänska författarna. (Vol. 3, Stockholm: Författarförlaget, 1982).

  • Medborgarkompetens och konflikter

    i Forskning om utbildning 3/1982.

  • Att skriva är att banka bokstäverna ur verkligheten

    i Luftskibet 2/1982.

  • Neoliberalismus und Neokonservatismus

    i Das Argument nr 134, 1982.

  • Om idéernas föränderlighet; egenliv eller skuggliv

    i Filosofi och kultur (red. A. Werner, Lund 1982).

  • Argument för historieskrivning

    i Historievetenskap och didaktik (red. B. Odén och G. Behre, Lund: Liber, 1982).

  • Vad är ideologi?

    i Hälsa åt alla (Stockholm: Arbetarkultur, 1982).

  • Förord

    till Spinoza, Etik (Göteborg: Daidalos, 1983).

  • Gyckel och subtil analys – om nyttan av marxistisk ideologianalys

    i Marx i Sverige (Stockholm: Arbetarkultur, 1983).

  • Sozialdemokratie und Staat in Schweden

    i Sozialistische Politik und Wirtschaft nr 22,1983.

  • De fria fakulteternas långsamma död

    i Zenit nr 82, 4/1983.

  • Marxismen och det modernas problem

    i Nordisk Forum nr 38, 1983.

  • Historical materialism and capitalist ideology

    i Socialism in the world vol. 43, 1984.

  • Om ideologier och Medborgarkompetens och konflikter

    I Om ideologi och ideologianalys (1984)

  • Yrkesutbildning och allmänvett

    i Arbete och utbildning nr 29, 1985.

  • Discussant's paper on the concept of work

    i Work in the 1980s (red. B.O. Gustavsson, Jan Ch. Carlsson och C Räftegård, London: Brookfield, 1985).

  • Kunskaper och kontroverer

    i Kunskap och begrepp (red. John Näslund, Stockholm: Liber, 1986).

  • Institutions and ideas: Mandarins and non-Mandarins in the German academic intelligentsia

    i Comparative studies in society and history, Vol 28/1, 1986.

  • Den folklige ämbetsmannen

    i Kunskapens villkor (red. Staffan Selander. Lund: Studentlitteratur 1986).

  • Från den enskilde till individen. Läsövningar i Hegels Rättsfilosofi

    I Tio studier i Hegels Rättsfilosofi

  • Hauts fonctionnaires et educateurs populaires. Les professeurs d’université suédois et la société au tournant du siécle. Quelque caractéristiques

    i Nouvelles de la république des lettres, II/1986.

  • Carl Adolph Agardh

    i Lychnos 1986.

  • Från Shakespeare till datorerna. Anförande vid öppnandet av Konstindustriskolans utställning på Röhsska Konstslöjdmuseet den 22 november 1986.

    Göteborg: Göteborgs universitet, 1987.

  • Civil servants close to the people: Swedish university intellectuals and society at the turn of the century

    i History of European ideas, Vol. 8/2, 1987.

  • Integration and higher education

    i University of Stockholm group for the study of higher education and research policy. Report No. 37 (Stockholm Febr. 1987).

  • Svar på frågan: Vad är upplysning och vad kunde den bli?

    i Ord & Bild 1/1987.

  • Idéhistoria – lärdomshistoria – vetenskapshistoria

    i Humanistisk forskning i Sverige (UHä - Doxa, 1987).

  • Om kunsten at slå broer. Eller: Udgør humaniora en mulig enhet i dag?

    i Kritik 79–80/1987.

  • Den långa vägen från Sverige till Europa. Några spridda ord om de intellektuella

    i Zenit 4/1987.

  • Vildvuxen marxism och välansad socialdemokrati

    i Tiden 3/1987.

  • Från Kant till Carlzon

    i Nordisk tidskrift för folkbildning och vuxenutbildning 3/1987.

  • Maecenas var en människa, sponsorerna blir en stat i staten

    i Statens kulturråd informerar 6/1987.

  • Den folklige ämbetsmannen och De fria fakulteternas långsamma död

    I Ideologi och institution (1986)

  • Probleme einer institutionsbezogenen Ideengeschichte. Zu Ringers Studie Über die 'deutschen Mandarine'

    i Das Argument nr 167, 1988.

  • Fin-de-siècle and the mass movements

    i The humanities between art and science. Intellectual developments 1880–1914 (red. M. Harbsmeier och M. Trolle Larsen, København: Akademisk forlag, 1988).

  • Inledning

    till Friedrich Schelling, Föreläsningar om metoden för akademika studier (Göteborg: Daidalos, 1988).

  • Engels in the last instance. The letters from the nineties and their meaning

    i Annalen der internationalen Gesellschaft für dialektische Philosophie. Sicietas Hegeliana IV (Köln: Pahl Rugstein, 1988).

  • Immanuel Kant på vägen mot år 2010

    i Det stora kunskapslyftet. Svensk vuxenutbildning inför år 2010 (Stockholm 1988).

  • Ideologier om aids

    i Sociologisk Forskning 2–3/1988.

  • Vem har skrivit min avhandling? Om avhandlingar och avhandlingsförfattande under 800 år

    i Forskningens frukter. (Göteborg: Humanistisk forskning vid Göteborgs universitet nr 1, 1988).

  • Anteckningar om ideologier, i synnerhet frusna

    i Zenit 4/1988.

  • The Swedish philosopher C.J. Boström and his influence

    i Traditional thought and ideological change. Sweden and Japan in the age of industrialism (red. Cho-Runeby, Stockholm: Japanological Studies 8, 1988.

  • Forskaren och hans patroner. Exemplen Anders Berch, C.A. Agardh och C.J. Boström

    i Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll (red. Thorsten Nybom, Stockholm: Tiden, 1989).

  • Boströms seger. Något om dess bakgrund

    i Samhällsvetenskap, ekonomi och historia. Festskrift till Lars Herlitz (Göteborg: Daidalos, 1989).

  • Utilitarianism and the economy

    i Science in Sweden. The Royal Swedish Academy of Sciences 1739–1989 (red. T. Frängsmyr, Science history publications, 1989).

  • Ämbetsmännen och makten

    i Maktens former (red. Y. Hirdman, Stockholm: Carlssons, 1989).

  • Critical attitudes inside social science and the humanities

    i Philosophy and social action 15/3–4, 1989.

  • För en läraktig socialism

    i Socialism utan ansikte (red. D. Karlsson–P. Månsson, Göteborg: Daidalos, 1990).

  • Matter, form, and content in Hegel's philosophy and in the theories of Marx and Engels

    i Hegel-Jahrbuch1990.

  • Den mångkulturella möjligheten

    i Att mötas över gränser. Perspektiv på utbildning i invandrarfrågor (Göteborg: Göteborgs invandrarförvaltning, 1990).

  • Historielöshet – vad gör det?

    i Över gränser. Festskrift till Birgitta Odén. Lund 1991.

  • Några anteckningar om reformismen, i synnerhet Hegels

    i Hegel. Behovet av filosofin (Red. C.-G. Heidegren, Stockholm/Stehag: Symposion, 1991.)

  • Materia, form och innehåll hos Hegel

    Tio studier i Hegels Rättsfilosofi, i Hegel: Behövet av filosofin (1991).

  • The visible hand – Anders Berch and the university of Uppsala chair in economics.

    Tills. m. Mats Persson, i The Scandinavian journal of economics, Vol 94, Supplement, 1992.

  • Die kleine Provinzstadt in dem kleinen Provinzland: Göteborg

    i W. Prigge (ed), Städtische Intellektuelle: Urbane Milieus im 20. Jahrhundert. Frankfurt: FischerWissenschaft, 1992.

  • Ovetenskaplig efterskrift

    i Lik i garderoben? En rapport om SKP/VPKs internationella förbindelser. Lund 1992.

  • Universitetets rötter – och dess ännu gröna grenar

    I Bortom all förenkling. Människan som väsen och oväsen. En vänbok tillägnad Bengt Börjeson (Göteborg: Daidalos, 1992).

  • Swedish Universities – Cumbersome but Dynamic.

    Essay written for the Swedish Ministry of Education and Science as background for the OECD review 1992 of Swedish educational policies.

  • Systemskiftet och den nya oskulden: Anteckningar om tre debatter som skakat Sverige

    i Ord och Bild 3/1992.

  • Truth, the angel of light: Berzelius, Agardh and Hwasser

    i E.M. Melhado – T Frängsmyr (eds.), Enlightenment science in the romantic era: The chemistry of Berzelius and its cultural setting. Cambridge: Cambridge U.P., 1992.

  • Two cases

    i Symposium on examination and academic degrees – Tradition and changes in the national and international context. Proceedings, June 1992. Göteborg: Göteborgs universitet, 1992.

  • In search of Isis: General education in Germany and Sweden

    i S. Rothblatt – B. Wittrock (eds.), The European and American university since 1800: historical and sociological essays. Cambridge: Cambridge U.P., 1993.

  • C.J. Boström und der deutsche Idealismus

    I Deutscher Idealismus (1993)

  • Liberalismen i Norden

    i Ord och Bild 1/1993.

  • Några anteckningar till bildningsbegreppets historia och dess eventuella livskraft

    i Forskning om utbildning 2–3/1993.

  • Condorcet and the postmodernists. Science, ethics, the arts and progress

    i History of European ideas, vol. 19/4–6, 1994.

  • Anders Berch. A frontrunner

    i Management studies in an academic context (red. Lars Engwall–E. Gunnarsson, Uppsala 1994).

  • Det nationella som idé

    i ”Hemländsk hundraårig sång”. 1800-talets musik och det nationella (Stockholm: Musikaliska Akademien, 1994).

  • Den intellektuelle, den bildade och samhället

    i Tvärsnitt 3–4/1994.

  • Civilisationsförändringar i ett idéhistoriskt perspektiv

    i Vår Lösen 7–8/1994.

  • Innehållet och dess former – Hegel på nytt

    i Ord och Bild 2/1995.

  • Liberalism in the Nordic Context

    i Liberalism: Seminars on Historical and Political Keywords in Northern Europe (eds. I K Lakaniemi, A Rotkirch and H Stenius, Helsinki: Renvall Institute Publications, 1995).

  • Multiplikationens möda och mening för en lärd och flitig flöjtist

    i Den vettiga mångfalden. Om kunskapsbildning, tvärvetenskap och människans villkor. En vänbok till Emin Tengström (Göteborg: Inst. för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, 1995).

  • The Dreyfus Affair and Eurocentrism

    i VEST 4/1995.

  • Ideologier inför det nya årtusendet

    i Finsk Tidskrift 9/1995.

  • Upplysningen och framtiden

    i Ord & Bild 1/1996.

  • Nationalismen och andra ismer i dagens Europa

    i Kulturmark. Perspektiver på europeisk historie of tankeliv (utg. av Kate Hansen Bundt of Lars Martin Fosse, Oslo universitet, Oslo, 1996), ss. 223–34.

  • Die Gesetze der Dialektik

    i Zwischen Utopie und Kritik. Friedrich Engels – ein ”Klassiker” nach 100 Jahren (utg. av Theodor Bergmann, Martin Kessler m.fl., VSA-Verlag, Hamburg, 1996), ss. 221–40.

  • Hegel, die Ethik und das Projekt der Aufklärung

    i Hegel-Jahrbuch 1996, ss. 164–68.

  • Tankefigurer mellan beständighet och mångtydighet

    i Seendets pendel. Festskrift till Johan Asplund (utg. av Bo Isenberg och Frans Oddner, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag, 1997) ss. 49–61.

  • Introduction

    till The postmodernist critique of the project of enlightenment” (utg. Sven-Eric Liedman, Poznan studies in the philosophy of the sciences and the sumanities, Vol. 58, Rodopi, Amsterdam–Atlanda, Ga, 1997) ss. 7–11.

  • The crucial role of ethics in different types of enlightenment (Condorcet and Kant)

    i The postmodernist critique of the project of enlightenment (1997)

  • Nationalismen 1871–1914

    i Internationale idéstrømningar og nordisk kultur 1850–1914. Seks bidrag (utg. av Ingi Sigurdson, Historisk institutt, Oslo, 1997).

  • The enlightenment project in context

    i Festschrift to professor Aant Elzinga on his 60th birthday (utg. av Jan Bärmark och Margareta Hallberg, Institutionen för vetenskapsteori, Göteborg, 1997) ss. 43–56.

  • Bildningsbegreppet i skola och universitet

    i Bildningsgång. Natur och Kultur 75 år (Stockholm: Natur och Kultur, 1997).

  • Engelsismus och Entwicklung

    i Kritisches Wörterbuch des Marxismus Bd 3 (Berlin: Argument, 1997).

  • Frihetens fantom

    i Glänta. Film och filosofi 2/1997.

  • A success story: history of ideas and science in Sweden

    i Intellectual News. Newsletter of the International society for intellectual history No. 2, Autumn 1997.

  • Hegel and the enlightenment project

    i The European Legacy, Vol. II, Bo. 3, 1997.

  • La Logique de Hegel et le matérialisme d'Engels

    i Friedrich Engels, savant et révolutionnaire (red. Labica-Delbraccio, Paris: PUF, 1997).

  • Förord

    till P. Bourdieu, Om televisionen (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag, 1998).

  • Om Gunnar Aspelin

    i Idé och lärdomshistoria i Göteborg 1998. Ställningar och förhållanden efter fyrtio år (Göteborg: Arachne, red: Henrik Björck).

  • Kunskap i kris

    i Kriser och förnyelse. Humanistdag-boken nr 11 (Göteborg: Göteborgs universitet, 1998.)

  • Engels and the laws of dialectics

    i Marx’s theories today (red. R. Panasiuk och L Nowak, Poznan studies in the philosophy of the sciences and the humanities, Vol. 60, Rodopi, Amsterdam-Atlanta, Ga, 1998).

  • Wie können wir Aristoteles besser verstehen? Oder: Das ewige Problem von Form und Materie

    i Achtung für Anthropologie. Interdisziplinäre Studien zum philosophischen Empirismus und zur transzendentalen Anthropologie. Michael Benedikt zum 70. Geburtstag (hersg. v. Josef Rupitz, Elisabeth Schönberger, Cornelius Zehetner, Wien: Turia + Kant, 1998).

  • En fråga om solidaritet. Vad knyter samman det rena nätverket?

    (om Manuel Castells, Ord & Bild 3/1999.)

  • Förord

    till Barbro Kvist Dahlstedt & Sten Dahlstedt (utg.), Nationell hängivenhet och europeisk klarhet. Aspekter på den europeiska identiteten kring sekelskiftet 1900 (Stockholm/Stehag: Symposion, 1999.)

  • Sweden and Victorian Britain

    i The European Legacy, Vol 4, No 6, 1999.

  • Stenarna i själen. Om form och materia hos Aristoteles

    i Lychnos 1999 (Uppsala, 1999).

  • Förord

    till Pierre Bourdieu, Moteld. Texter om nyliberalismens utbredning (Stehag/Stockholm: Brutus Östlin, 1999).

  • Det andra Europa eller är inte Clinton en europé?

    i Europa. Humanistdagbok nr 12 (Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, 1999).

  • Über Solidarität

    i Festschrift zum 70. Geburtstag von Prof. Dr. phil. Habil. Lothar Striebing (Dresden: Karin Zänker, 1999).

  • Karl Marx inför 2000

    i Glänta 4/99.

  • Trädet och vägen. Om kunskapsbegreppet

    i Ikoner 1/2000.

  • Demokrati, kunskap och fantasi

    i Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 1/2000.

  • Urverket och universum. Ett modernt drama

    i 2000. Kring det svenska millennieminnesmärket (red. Johan Linton, Göteborg: Chalmers, 2000).

  • Att veta är att se, att kunna är att känna

    i Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen (Göteborg: Institutionen för nordiska språk: 2000).

  • Finns det ett IT-samhälle också för människor

    i Barnet i den förändrade välfärden (Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset, 2000).

  • Kunskapens vägar är omvägar

    i Bibliotek – mötesplats i tid och rum (BTJ, Lund, 2000).

  • Långsamhetens och eftertankens dygd

    i Pedagogiska magasinet nr 3, 2000.

  • Ekelöf, solidariteten och folkhemmet

    i Röster om Gunnar Ekelöf (ABF-seminarium i Stockholm, april 2000, Stockholm 2001).

  • Vad är kunskap och bildning?

    (Praktik och teori 1/2001, Malmö Högskola, Malmö 2001).

  • Främlingar

    i Passager – det internationella Göteborg. Utställningskommentarer (Göteborgs Stadsmuseum 6.6.2001).

  • From Turing to Putnam: On Ariticial Intelligence and Human Knowledge

    i Fonus 3/2001.

  • Vad är kunskap och bildning?

    i Praktik och teori. Malmö Högskola 1/2001.

  • Vad är människan? Föreställningar i historien och samtiden

    i Att arbeta med särskilt stöd (red. AnnSofi Persson-Stenborg. Stockholm: Skolverket, 2002).

  • Doktor Faustus

    i Humanism utan humaniora. Humaniora utan humanism (Red. Lars Sewilius Berg & Lena Rudeke. Göteborg: ABF, 2002).

  • Frihetens liberalism. John Rawls och hans tradition

    i Ord & Bild 1/2002.

  • Den komplexa globaliseringen

    i Pedagogiska magasinet nr 2, maj 2002.

  • Om säkerhet och trygghet

    i Vad hände med Sverige i Göteborg? (red. Mikael Löfgren & Masoud Vatankhah. Stockholm: Ordfront, 2002).

  • Inledning

    i Om utopier. En vänbok till Nils Eriksson (red. tills. med Johan Kärnfelt, Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

  • Kinesiska askar, ryska gummor. Om Rawls tolkning av Hegels tolkning av Kant

    i Om text. En vänbok till Eva-Lena Dahl (red. Maria Johansen och Thomas Karlsohn. Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

  • Sweden Outside and Inside the European Union

    i European Peripheries in Interaction (Red. Luis Beltrán, Javier Maestro och Liisa Salo-Lee, Madrid: Universidad de Alcalá, Servicio de Publicaciones, 2002).

  • A Lesson for Life

    i Studies in Philosophy and Education Vol. 21, 2002.

  • Democracy, Knowledge, and Imagination

    i Studies in Philosophy and Education Vol. 21, 2002.

  • Om frihet och om befrielse genom kunskap

    i Humaniora – en akademisk fråga. Humanistdagboken 2002 (Göteborg: Göteborgs universitet, 2002).

  • När friheten blev till salu

    i Von Oben 1/2003.

  • Demokrati i utveckling

    i Bo Claeson (red.), Samer och ursprungsbefolkningars rättigheter (Göteborg: Rapport 6 från Värdegrunden, Göteborgs univertsitet, 2003).

  • De intellektuella i Sverige och Frankrike

    i Martin Kylhammar och Jean-François Battail (red.). På väg mot en kommunikativ demokrati? Sexton humanister om makten, medierna och medborgarkompetensen (Stockholm: Carlssons, 2003).

  • Aktualiteter från Berlin

    i Erland Sellberg (red.), Den skapande staten. Idéhistoriska miljöer (Stockholm, 2003).

  • Arts and Technology, a Drama in Three Acts

    i Elisabeth Tostrup and Christian Hermansen (ed.), (theorising) History on Architecture (Arkitekturhøgskolan i Oslo, 2003).

  • Form, materia och innehåll. Aristoteles och Hegel

    i Lychnos. Årsbok för idé och lärdomshistoria, Uppsala 2003.

  • Universitetets makt och vanmakt

    i Hur fri skall högskolan vara (Sveriges universitets- och högskoleförbund, 2003).

  • Konst och vetenskap – ett idéhistoriskt perspektiv

    i Torbjörn Lind och Jesper Wadensjö (red.), Konst, kunskap, insikt. Texter om forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området (Stockholm, 2004).

  • Kunskapens makt [och maktens kunskap]

    i Forskning och Framsteg nr 4, maj–juni 2004.

  • Kampen om uppmärksamheten

    i Ikoner nr 5/2004.

  • Att söka det fasta i det flytande – om den politiska filosofins födelse

    i Tidskrift för politisk filosofi nr 2/2004.

  • Kant om omdömeskraften

    i Filosofisk Tidskrift 4/2004.

  • Skapar människan världen? – Nutida föreställningar om design

    i Nordisk arkitekturforskning nr 3, 2004. – Denna artikel har också i förkortad form återgivits i Kulturtidskriften 2005. Katalog över Sverige kulturtidskrifter.

  • Den nya röda dagen och humanisternas sotdöd

    i Glänta nr 1-2, 2005.

  • Upplysningstidens tre ansikten

    i Ljus över landet? Upplysningen som drivkraft i 1700-talets svenska vetenskap och vitterhet. Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, 2005.

  • Hur formas en människa? Om bildning och utbildning

    i Ord i rättan tid. En festlig skrift om forskning och politik, makt och medier tillägnad Thorsten Nybom. Stockholm 2005.

  • Att se utan att se

    i Pedagogiska magasinet nr 4, 2005

  • Form, materia och innehåll

    i Bo Lindberg (red.), Trygghet och äventyr. Om begreppshistoria (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademiens Konferenser 59. Stockholm 2005.

  • Två temperament i Berlin – Hegel och Hoffmann

    i Psykoanalytisk Tid/skrift nr 13, 2005.

  • Bildning – gammal och ny

    i Bengt Sandin och Roger Säljö (red.), Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stockholm 2006.

  • Tekniska förändringar i ett idéhistoriskt perspektiv

    i Bengt Berglund, Per-Olof Grönberg och Tomas Nilsson, Historiska perspektiv på tekniköverföring 1800-2000. Göteborg 2006.

  • De lockande djupen och den skimrande ytan. Om ett ideal och en verklighet i nuet

    i Martin Kylhammar och Jean-François Battail (red.), Det vanställda ordet. Om den svåra konsten att värna sin integritet. Stockholm 2006.

  • Grodor och gråsuggor

    (om den nya borgerliga regeringen) i Tidssignal 5-6 2006.

  • Den arbetande människan

    i Claes Ekenstam och Per Magnus Johansson (red.), Människobilder. Tio idéhistoriska studier. Hedemora 2007.

  • Språk och bildning

    i Bernt Gustavsson (red.), Bildningens förvandlingar. Göteborg 2007.

  • Ett marathonlopp genom idéhistorien

    i Psykoanalytisk Tid/skrift nr 18-19, 2007.

  • Fantasins bin i verklighetens kupa

    i Sigbrit Franke - Tydlig Synlig Djärv. Stockholm 2007.

  • Is content embodied form?

    i J. M. Krois, M. Rosengren, Angela Steidele och Dirk Westerkamp (red), Embodiment in Cognition and Culture. Amsterdam/Philadelphia 2007.

  • Sancta Æmulatio, ‘Den heliga tävlingslusten’. Om kvantiteternas roll i ett historiskt perspektiv

    i Lars Strannegård (red), Den omätbara kvaliteten. Stockholm 2007.

  • Y som i yta

    i Anders Björnsson och Björn Rombach (red), Tidens tecken Stockholm 2007.

  • Själens fiende heter kvalitet. Ett samtal om bildnings- och kvalitetsfrågor inom folkuniversitetet

    (tillsammans med Göran Berger, Stockholm: Folkuniversitetet, 2007).

  • Spår

    (Psykoanalytisk Tid/skrift nr 20-21, 2007.

  • Rättesnöre eller ledtråd? Karl Marx i eftervärldens ögon

    (i Stefan Arvidsson, Marxismens filosofi, Stockholm/Stehag: Symposion, 2007).

  • Minnet och ögonblicket

    (i Ikoner nummer 6, 2007).

  • In memoriam

    (om Eva Gothlin, Lychnos 2007).

  • Den förtrollande materialismen

    (i Ord & Bild nr 6. 2007-1. 2008).

  • En mild ateism och en förtrollad materialism

    (i Susanne Olsson & David Thurfjell, Hermeneutik, didaktik och teologi. En vänbok till Björn Skogar, Stockholm: Södertörn, 2008).

  • Relativismens historia

    I Den svårfångade relativismen

  • Den livslånge lärlingen

    (tillsammans med Mathilda Hjorth Liedman, i Utbildning & Demokrati, Vol. 17, nummer 1, 2008).

  • Jag och allt det andra

    (i Margareta Hallberg, red., Vi vet något. Festskrift till Jan Bärmark, Göteborg: Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, 2008).

  • Utbildningspolitik går i otakt med dynamisk arbetsmarknad

    i Krut nummer 132 (4/2008).

  • Jaget, de andra och det hemska – en liten begreppsutredning

    i Befria oss från mångkulturalismen 2008.

  • Knowledge and Self-Reflection in a World of Chips

    i Citizens without boundaries, 2007-2008 A documentation, Anadolu Kültür, Istanbul 2009, turkisk och engelsk text.

  • Makten över minnet – igår, idag och i morgon

    i Arkeologisk framtid (red. Tore Artelius och Anna Källén, Lund 2009).

  • Nu ska jag berätta.

    i Pedagogiska Magasinet  nummer 3/2009.

  • There will always be those that slam on the brakes and say this is wrong: On education and research in the humanities and art

    i ArtMonitor: A journal of artistic research nr 6/2009.

  • Solidarity and Human Rights

    i Democracy from Legal, Educational and Social Perspectives(red. Jan-Magnus Enelo-Jansson m.fl., Örebro 2010).

  • Utopisk kraft och tankens svävande lätthet: Underjordens makter och dagens drömmar

    i Drömmar: En vänbok till Ingemar Nilsson, Göteborg 2010.

  • Memoarskärvor

    i Hans bok, vänbok till Hans Isaksson, Stockholm 2010.

  • Ögonblickets släggor och havets frihet

    (i GDH, Vänbok till Gunnar D Hnasson, red. Dick Claésson m.fl., Göteborg 2009).

  • I orkanens öga – Ernst Cassirer och Göteborg

    i Psykoanalytisk Tid/Skrift 2010: 32-33.

  • Resonemangets vindar

    (i I kulturen, en vänbok t5ill Per Magnus Johansson, red. Mats Leffler m.fl., Göteborg 2010.

  • Bildning och utbildning – vad formar en människa?

    i Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare, red. Ulf P. Lundgren m.fl., Stockholm 2010.

  • Fritt kunskapssökande eller mätbara högskolor?

    i Från Högskolan i Borås till Humboldt: Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid, red. Maria Lindh och Johan Sundeeen, Borås 2010.

  • Teknik och människa

    i Framtiden är nu: Kultursverige 2040 red. Tobias Nielsén & Sven Nilsson, Stockholm 2010.

  • I begynnelsen var leken

    i Baldur 3-4/2010.

  • Framtidens kunskap är ingen snabbköpsvara

    i Pedagogiska Magasinet 4/2010.

  • Valv bakom valv oändligt – några tankar om humaniora igår, idag och i morgon

    i Carl Cederberg och Hans Ruin (red.), En annan humaniora – En annan tid ( Stockholm 2010).

  • Bildning, frihet och motstånd

    i Anders Burman och Per Sundgren (red.), Bildning: Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman (Göteborg 2010).

  • Svante Nycander: Liberalismens idéhistoria

    recension i Politisk filosofi (nr 1, 2011). – ”Svar till Nycander”, i Politisk filosofi (nr 2, 2011).

  • Vem är mer glamorös än grammatikern? En trivial historia

    i Henrik Björck m.fl., Språket i historien, historien i språket: En vänbok till Bo Lindberg (Arachne nr 22, Göteborg 2011).

  • Rastlöshetens ordning

    i Ewa Broniewicz och Thomas Polesie (red.), Våra villkor i verkligheten – den beskrivande ekonomin (Göteborg 2011).

  • Striden om arv och miljö började för hundra år sen, i Tvärsnitt (nr 2, 2011).
  • Politisches Denken im 20. Jahrhundert, recension i Das Argument (nr 3, 2011).
  • Ett leende kan gränsa till den outsägligaste nöd – om Caroline Schlegel och hennes vänner

    i Ingrid Holmquist (red.), Könsöverskridande vänskap: Om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män (Göteborg 2011)

  • Das Romantikerhaus: Idealism och romantik i 1790-talets Jena

    i Lychnos 2011 (Uppsala 2011).  

  • Förord till Anne-Marie Körling, Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11 (Stockholm 2011).
  • Lärarna har blivit överkörda

    (rec. Sven Hartman: Det pedagogiska kulturarvet), i Respons nummer 1, 2012.

  • Ett excentriskt snille: Carl Adolph Agardh

    i Anders Burman och Per Sundgren (red), Svenska Bildningstraditioner (Göteborg 2012)

  • Hegel, tänkandet och språket

    i David Arvidsson m.fl. (red.), Mannen som var förtjust i färsk hjärna och andra texter (Göteborg 2012)

  • Att stå till svar

    i Tiotal #8/9 2012

  • Hur man förändrar världen

    i Arena 6/2012

  • Klok som en pudel

    i Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenquist (red.), Dygdernas renässans (Stockholm 2012)

  • Humanisterna, politiken och ansvaret

    i Thomas Forser och Thomas Karlsohn (red.), Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter (Göteborg 2013)

  • Lust och allvar: Marx möten med litteratur och musik

    i Anders Burman, Rebecka Lettevall och Sven-Eric Liedman (red.), Löftet om lycka: Estetik, musik, bildning: Till Sten Dahlstedt (Göteborg: Daidalos, 2013).

  • Pseudo-quantities, new public manangement and human judgement

    I Confero, Vol 1/1, 2013.

  • Beholdning, explaining, and predicting – The history of the concept of theory

    i Hervé Corvellic: What is theory? Answers from the social and cultural sciences (Copenhagen: Liber CBS Press, 2013).

  • En humanist ser på – och på sig själv

    i Science Faculty Magazine, Göteborgs universitet, 2/2013.

  • Sven-Eric Liedman

    i Morten Haugaard Jeppesen och Frederik Stjernfelt (red.), Intellectual History: Five questions (Automatic Press/VIP, 2013).

  • Farbror Lagom och universitetet

    I Vågar du sticka ut hakan? Texter om strukturellt betingad feghet inom kultur och utbildning (Nationella dramaturgiatet, 2013).

  • Anders Berch 1711-1774

    (tillsammans med Mats Persson), i Svenska natioanlekonomer under 400 år, red. Christina Jonung och Ann-Charlotte Ståhlberg (Stockholm: Dialogo, 2014).

  • Karl Marx bildningsväg

    i Anders Burman (red), Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker (Stockholm: Södertörns högskola, 2014).

  • Var Marx en orientalist?

    i David Karlsson, Pia Lundqvist och Mikael Löfgren (red), Tekla 16: Tema Anders Molander (Bohus-Björkö, 2014).

  • Leken och lärandet, i Opsis 2/2014.
  • Från Bellman till Bildt: Jan Ling som dialogföreläsare

    i Arche nr 48-49, 2014 och i Märta Ramsten och Gunnar Tenghag (red.), Apropå Jan Ling (Stockholm: Kungl. Musikaliska Akademien och Svenskt visarkiv, 2014)

  • Slutord

    i Kritiskt tänkande – i teori och praktik (utg. Elin Sporrong och Karin Westin Tikkanen, Lund: Studentlitteratur 2016).

  • Snabba fix i skolans värld

    i Förstelärarreformen: en kritisk granskning (utg. Sven-Eric Liedman, Helena Marcusson, Hans Östenson, Eskilstuna: Vaktel 2016).

  • Samtiden i backspegeln

    i Från Göteborg till Malmö via Königsberg: Fastskrift till Lennart Olausson (Malmö: mah, 2016).

  • Maj 1968

    (Tillsammans med Per-Magnus Johansson) i Arche 54-55, 2016.

  • Några minnen av Rolf Linborg

    i Idé- och lärdomshistoria i Lund 50 år, Ugglan 18, Lund 2016.

  • Språk åldras som människor, om än längsammare

    i Svenska: Ett kritiskt ämne (red. Ewa Bergh Nestlog och Nils Larsson, Svensklärarföreningens årsskrift 2016, Malmö: Svensklärarföreningen 2017).

  • Förord

    i Marcus Aurelius, Självbetraktelser (Övers. Ellen Wester, bearb. Av Daniel Martinez, Sjösala förlag, 2017).

  • Upplysningen och de sociala medierna

    i 10-tal #26, 2017.

  • Efterskrift

    Paul Lafargue, Rätten till lättja (Övers. Marie Berthelius, Lund: Bakhåll, 2017).

  • Marknaden och viljan att mäta

    i Skolan, marknaden och framtiden (red. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur, 2018).

  • Är kunskap en färskvara?

    i Vuxnas lärande (red. Stellan Boozom och Jörgen Hammarén, Malmö: ABF, 2018).

  • Tredje rummet: Ett bildningsprojekt

    i Ordet är fritt! Tredje rummet 2002-2017 (red. Ingrid Rasch, Malmö: ABF, 2018).

  • Individualism och gemenskap

    i Balder, 2/2018.

  • Klass och bildning

    i Svenskläraren 4/2018.

  • Mer direkt enn Marx

    i (norska) Vagant (om Rosa Luxemburg), jan. 2019.

  • Bas och överbyggnad? Tidöavtalet med nya ögon

    i Tiden 4/2022.

  • Bortom den nya nationalismen

    i Bortom systemskiftet mot en ny gemenskap (red. Niklas Alstermark och Magnus Dahlstedt, Stockholm: Verbal, 2022.

  • Friskola, valfrihet och klassamhälle

    i När skolan blev en marknad (red. Per Kornhall med flera, Natur & Kultur, 2022).

  • Vinnare och förlorare: Om ekonomins och ekonomernas makt

    i Dixikon 27.8.2022.

  • Motstånd är alltid möjligt

    i Kulturtidskriften Zenit, Vinter 2022.

  • Efterord

    till Vi som arbetar med våra kroppar (av Annica Carlsson Bergdahl, Stockholm: Carlssons förlag, 2021).

  • Vägen till verklig kunskap

    i Allmän medicin 2/2021.

  • Provisoriska utopier

    i Fronesis mars 2021.

  • Freire är aktuell i dag

    i Paolo Freire: De förtrycktas pedagogik (översättning av Nada Alves, Stockholm: Trinanbai, 2021).

  • Om vänskap

    i Arche 74-75, 2021.

  • Nationalismen och solidariteten

    i Stjärnspäckat: Reflektioner från amerikanska presidentvalet 2020 (red, Niklas Bolin med flera, Mittuniversitetet, Sundsvall, 2020).

  • Ge staten fullt ansvar för skolan

    i Likvärdig skola: En ädesfråga för Sverige (red. Mats Ögren Wanger och Zoran Alagic, Stockholm: Natur & Kultur, 2020).

  • I skuggan av Vietnam och UKAS: Akademisk undervisning 1968

    i 1968 och pedagogiken (red. Anders Burman och Joakim Landahl, Stockholm: Södertörns högskola, 2020).

  • Vad går att upprepa och vad går inte?

    i Upprepbarhet och generaliserbarhet i forskningen (Göteborg: KVVS, 2019).

  • Murens fall 30 år

    i ETC Magasin 2019.

  • Begriffsgeschichte und historische Semantik

    i DasArgument nr 332, 2019.

  • Historiematerialism: Makten över samhället, inklusive våra tankar

    i Tiden 1/1919.

Tidningsartiklar i urval

  • Lärostol med trasiga resårer

    (om statlig och lokal universitetspolitik), i GP 13.1.1997.

  • Hugskott och önsketänkande i politiken

    (replik till Carl Tham), i GP 28.1.1997.

  • Den eviga freden – eller friden?

    (rec. av Immanuel Kant, Om den eviga freden), i GP 9.2.1997.

  • Vårt brutaliserade sekel

    (rec. av Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder), i SDS 6.6.1997.

  • Framåt mot fördärvet

    i DN 28.8.1997.

  • Vad är kilopriset på äpplen?

    (om högskolor och näringsliv), i GP 4.11.1997.

  • Karl Marx på väg tillbaka

    i DN 16.11.1997.

  • Skillnad mellan kunskap och information

    (om Herman Lindqvist m.fl.), i GP 4.3.1998.

  • Mellan fördomarna i Tibets tunna luft

    (om en resa i Tibet), i SDS 10.7.1998.

  • Men var finns jag?

    (om kunskapen), i DN 5.8.1998.

  • Måtte högskolan blomstra

    (om Malmö högskola), i SDS 30.8.1998.

  • Den evigt oppositionelle

    (rec. av Joachim Israel, Ett upproriskt liv), i SDS 21.9.1998.

  • Ondskan och humaniora

    Apropå budgetnerskärningarna vid universiteten, i SDS 3.12.1998.

  • Den byråkratiska makt- och taktlöshetens väg

    i SDS 15.12.1998.

  • Dionysius glömde inte bort år 0

    (om tideräkning), i DN 15.1.1999.

  • Vad betyder den goda avsikten

    (om kommunismen), i DN 4.5.1999.

  • Visst är barndomen otäck ibland

    (om Jan Myrdals Barndom), i SDS 4.6.1999.

  • Vackra ord kolliderar med kalkyler

    (om biblioteknedskärning i Göteborg), i GP 12.6.1999.

  • Dinosaurien och jag (om Italo Calvino), i GP 25.10.1999.
  • Dumkonservatismen har segrat i Umeå

    (om ett befordringsärende) i DN 4.12.1999.

  • Historien blir lätt en bortbyting

    (om regeringens olika sanningskommissioner), i DN 25.4.2000.

  • Den svages kamp mot den svage

    (om begreppet heder) i SDS 14.4.2001.

  • Ägo

    (ur ordlista för 2000-talet) i SDS 6.5.2001.

  • Ett minne som inte minns

    (om Konrad Zuse) i SDS 22.7.2001.

  • Medicinen mot döden

    (om odödlighetsdrömmen bland medicinska forskare) i SDS 24.7.2001.

  • Den slutgiltiga sanningen

    (om makten över kunskapen), i SDS 26.7.2001.

  • Säkrare kan ingen vara

    (om junikravallerna i Göteborg), i DN 25.7.2001.

  • Vad kan vi lära av dr Faustus?

    (om humaniora), i GP 9.9.2001.

  • Svart eller vitt

    (om Bush och Bin Ladin), DN 16.10.2001.

  • Anständigheten kräver näring

    (om etik och moral) GP 20.4.2002.

  • Går liberalism och kapitalism ihop?

    GP 23.6.2002.

  • Detaljerna skymmer historien

    (Om Den svenska pressens historia, band IV) SDS 29.7.02.

  • Kan den ensamme vara fri?

    i DN 18.10.2002.

  • Valet står mellan dig och mig

    i SDS 31.12.2002.

  • Krig för frihet, men för vem?

    i DN 17.1.2003.

  • Kriget mot Irak var fel

    i DN 16.4.2003.

  • Politiken och pengarna

    i SDS 5.7.2003.

  • Skrivandets konst är oändlig

    i SDS 10.8.2003.

  • Känslans upplysning

    (rec. av Thomas Bredsdorff, Den brogede oplysning. Om følelsernes fornuft och fornuftets følelse i 1700-tallets nordiske litteratur) i SDS 29.01.2004.

  • Världen som ett schackspel och Tyranniet är tidlöst i Leo Strauss värld

    (om Leo Strauss) i GP 5.2. och 8.2. 2004.

  • Två visioner om världen

    (rec. av George Monbiot, Samtyckets tidsålder, och Micael Albert, Parecon) i DN 1.8.2004.

  • En man för sin tid

    (recension av Svante Nordin: Ingemar Hedenius. En man och hans tid) SDS 10.12.04.

  • Alla ställer frågor om gott och ont, liv och död, sanning och lögn

    DN 26.3.2005.

  • Ett ljus i mörkret

    (recension av Anders Ehnmark, En stad i ljus) SDS 25.4.2005.

  • Engagemanget behövs fortfarande

    (om Jean-Paul Sartre) i SDS 21.6.05.

  • Skål för 1905

    (recension av Bo Stråth, ”Union och demokrati”, Francis Sejersted, ”Socialdemokratins tidsålder”, m.fl.) i DN 3.7.2005.

  • En värld är varje människa

    (recension av Amartya Sen, Identity and Violence. The Illusion of Destiny) i Sydsvenskan 2.7.2006.

  • Tiden talar för Darwin

    (recension av Charles Darwin, Människans härkomst) i Sydsvenskan 16.7.2006.

  • Att lära är svårt – även för Platon

    (recension av Platon, Skrifter. Bok 4) i Sydsvenskan 2.1.2007.

  • Långt bort i skogen

    (recension av Henry David Thoreau, Walden) i Sydsvenskan 30.1.2007.

  • Tankens makt

    (recension av Hans Siggaard Jensen, Ole Knudsen och Frederik Stjernfelt (red.), Tankens Magt. Vestens Idéhistorie) i Dagens Nyheter 10.5.2007.

  • Ett attack mot demokratin

    (recension av Fareed Zakaria, Frihetens framtid. Oliberal demokrati i USA och övriga världen) i Sydsvenskan 14.6.2007.

  • Motsägelsernas man

    (om Hegel, Expressen 10.8.2007).

  • En privatsak eller ett ideal för det offentliga livet

    (om Eva Österbergs bok Vänskap i Clio 6, 2007).

  • Bildad? Nej, nyckelkompetent

    DN 24.1.2008.

  • Hoppet dog i Mussolinis fängelsehålor

    (om Gramscis dagböcker) i Sydsvenskan 2.4.2008.

  • Den demokratiske aristokraten

    (om Alexis de Tocquevilles Den gamla regimen och revolutionen) i Sydsvenskan 15.5.2008.

  • Gösta Mittag-Leffler-biografin

    (om Arild Stubbhaugs biografi) i Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick 15.5.2008).

  • Resan mot det enkla

    (om några böcker av och om Michel Foucault på svenska), i Sydsvenskan 30.6.2008.

  • Kinas vinnande kombination

    (inför OS-invigningen) i GP 5.8.2008.

  • Skilda världar

    (om Leibniz och Heidegger) i DN 29.9.2008.

  • Nazismen som bakläsa

    (om Johan Östlings avhandling Nazismens sensmoral) i DN 11.12.2008.

  • En inskränkt lek med siffror

    (omantologinWhat the hell is quality? Qualitätsstandards in den Geisteswissenschaften) i DN 26.2.2009.

  • Eleven som spargris

    (om Rasoul Nejadmehrs avhandling Education, Science and Truth) i DN 29 maj 2009.

  • Kriget som ädel konst

    (recension av Svante Nordin, Fyra som förde krig), i DN 30.11.2009.

  • Den ny gränslösheten

    G-P 29.12.2009.

  • After work

    (recension av Merete Mazarella, ”Resa med rabatt”), Sydsvenskan 10.3.10.

  • Därför är liberalismen kluven

    i DN 10.8.2010.

  • Gott om ondska

    (recension av Ann Heberlein, En liten bok om ondska), i Sydsvenskan 24.8.2010.

  • Därför är årets valrörelse rentvättad från ideologier

    i DN 16.9.2010.

  • Samma slappa skolkritik världen runt

    i DN 27.4.2011.

  • Ett vägval för skolan

    (rec. av Christer Isaksson (red.), Kommunaliseringen av skolan, Ove Sernhede (red.), Förorten skolan och ungdomskulturen, och Johanna Ringarp, Professionens problematik), i Sydsvenskan 16.5.2011.

  • Kortsiktig nytta ett hot mot all högre utbildning

    (tills. med Pam Fredman), i DN 26.11.2011.

  • För friskolan – ur tiden

    i DN 19.10.2011.

  • Så kan Sjöstedt locka M-väljare

    Expressen 12.1.2012.

  • Fel frågor i vänsterdebatt, i G-P 21.1.2012.
  • En lektion i hur skolan kan lyckas

    (rec. av Pasi Sahlberg, Finnish Lessons) i DN 15.2.2012.

  • Dags för vänstern att ansa i rabatten

    Dagens Nyheter 15.3.2012

  • Humanisterna kan göra världen bättre

    Dagens Nyheter 17.10.2012

  • Hegel fortfarande aktuell och kontroversiell

    Dagens Nyheter 30.10.2012

  • Centern måste hålla frihetsmyten vid liv

    Expressen 11.1.2013

  • En ovärdig lek med barnens framtid

    Dagens Nyheter 4.3.2013

  • Storartat om en kontroversiell filosof!

    Dagens Nyheter 14.3.2013

  • När politiken blir till skådespel

    Dagens Nyheter 11.7.2013

  • Ann Heberleins etik-bok är nyttig – inte bara för studenter

    Sydsvenskan 30.5.2014

  • Oförnuft och känsla härskar

    Dagens Nyheter 1.7.2015

  • Marx hade häpnat över bankmakten

    Sydsvenskan 11.7.2015

  • Ett gott liv blir allt dyrare

    ETC Göteborg 21.8.2015

  • Universitetet måste ut i staden

    ETC Göteborg 18.9.2015

  • Kunglig bastion mot vinstbesatt vetenskap

    i Svenska Dagbladet 28.4.2017

  • Uppochnervända världen

    i Sydsvenskan 14.8.2017.

  • Nu ligger världen i de ungas händer

    i Dagens Nyheter 16.4.2019.

  • Därför lider Sverige av ideologisk förvirring

    i Dagens Nyheter 14.1.2019.

  • Stridsropen för nationalisternas nya rike

    i Dagens Nyheter 9.9.2018.

  • Går även Sverige mot ett katastrofval?

    i Dagens Nyheter 29.6.2018.

  • Demokratisera demokratin och befria den offentliga sektorn

    i Dagens Nyheter 4.1.2022.

  • Den nya regeringen bedriver en slakt på Sverige som kunskapsnation

    i Dagens Nyheter 24.11.2022.

  • Vi måste bygga vår värld som man en gång byggdekatedraler – för framtiden

    i Dagens Nyheter 26.10.2022.

  • Jimmie Åkesson har fogat sig efter Moderaternas ekonomiska agenda

    i Dagens Nyheter 31.8.2022.

  • Högerflockens tävlan i inhumana utspel är hemsk att bevittna

    i Dagens Nyheter 15.8.2022.

  • Partier till salu: Endast Miljöpartiet behandlas oss som medborgare

    i Dagens Nyheter 27.7.2022.

  • Antiintellektualismen frodas i dagens politiska landskap

    i Dagens Nyheter 4.7.2022.

  • Valet står inte mellan Nato och blåögd pacifism

    i Dagens ETC 3.7.2022.

  • Ett medlemskap i Nato skulle bara öka vår otrygghet

    i Dagens Nyheter 21.4.2022 med replik 9.5.2022.

  • Den politiska striden om individens ansvar för klimatet är besynnerlig

    i Dagens Nyheter 2.3.2022.

  • Kamp om begreppen: Jimmie Åkesson har både hätska och smeksamma ord i sin vokabulär

    i Dagens Nyheter 1.12.2021.

  • Extremism eller våldsbejakande terrorism?

    i Göteborgs-Posten 19.9.2021 med replik 1.10.2021.

  • Vinstdrivande skolkoncerner är ett hot mot valfriheten

    i Dagens Nyheter 7.9.2021 med repliker den 20.9.2021, 20.10.2021 och 3.11.2021.

  • Tilltagande inskränkthet. Jag vill inte höra till Per Gudmundsons ”IQ-elit”

    i Dagens Nyheter 7.7.2021.

  • Ödesdigra ting sker också inom språket

    i Dagens Nyheter 3.6.2021.

  • Det är så märkligt att bara SD förmår kanalisera missnöjet

    i Dagens Nyheter 11.5.2021.

  • Mitt liv är snart slut – men ännu är det fullt av must

    i Dagens Nyheter 16.3.2021.

  • Vi lever i en tid som kräver goda läsare

    i Dagens Nyheter 17.2.2021.

  • En balansakt mellan kungen och penningpåsen

    i Dagens Nyheter 10.12.2020.

  • Känslig mimosa, Söndagsintervjun med Mattias Karlsson är ett fullkomligt misslyckande

    i Dagens Nyheter 17.11.2020.

  • Åsikten får aldrig vara viktigare än insikten

    i Dagens Nyheter 2.11,2020.

  • Det enda heliga i dagens värld är egendomen

    i Dagens Nyheter 7.9.2020.

  • Från Cavour till Corona

    (recension av Fagerström: Italiens moderna historia) i Sydsvenskan 4.8.2020.

  • Den verkliga upplysningen gör livet lättare att leva för oss alla

    (recension av J. Habermas: Auch eine Geschichte der Philosophie) i Dagens Nyheter 11.6.2020.

  • Fakta förlorar betydelse på en åsiktsmarknad där SD regerar

    i Dagens Nyheter 18.12.2019.

  • Rädda den svenska skolan från anarkin

    i Dagens Nyheter 19.10.2019.

  • Därför har kärnkraften blivit en snuttefilt

    i Dagens Nyheter 4.6.2019.