Böcker och artiklar i urval

Böcker, böcker jag redigerat eller översatt,
essäer, längre artiklar och vetenskapliga uppsatser, tidningsartiklar.

Böcker:

Också en väg
(dikter, Stockholm: Lilla lyrikserien, Bonniers, 1960).

Feberkurva
(dikter, Stockholm: Bonniers, 1963).

Samtidskänslan
Kritisk granskning (Stockholm: BLM-biblioteket, 1965).

Det organiska livet i tysk debatt 1795–1845
(doktorsavh., Lund: eget förlag, 1966).

En värld att vinna
Den unge Karl Marx (Stockholm: Bonniers, 1968).

Israel Hwasser
(Uppsala: Lychnosbiblioteket, Almqvist & Wiksell, 1971).

Från Platon till Lenin
De politiska idéernas historia (Stockholm: Aldus, 1972).
(Under titeln Från Platon till kriget mot terrorismen, 14:e upplagan, Stockholm: Albert Bonniers, 2005).

Motsatsernas spel
Friedrich Engels filosofi och 1800-talets vetenskaper
(Bd 1–2, Lund: Cavefors, 1977).

Den vetenskapliga specialiseringen
Begrepp, aktuella problem och tillämpningar
(Göteborg: Avd. för vetenkapsteori, Rapport nr 95, 1977).

Arbetsfördelning och självmord
Några blad ur samhällsvetenskapernas historia
(Örebro: Högskolan i Örebro, 1977, utökad uppl. under titeln
Arbetsfördelning, självmord och nytta, 1980.)

Surdeg
En personlig bok om idéer och ideologier (Stockholm: Författarförlaget, 1980).

Frihetens herrar, frihetens knektar
(Stockholm: Arbetarkultur 1982).

Den synliga handen
Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet
(Stockholm: Arbetarkultur, 1986)

Form och innehåll
i den dialektiska traditionen och som en outnyttjad möjlighet
i dagens humanvetenskaper
(Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1987).

Att förändra världen – men med måtta
Det svenska 1800-talet speglat i C A Agardhs och C J Boströms liv och verk
(Stockholm: Bokförlaget A, 1991).

Utmätning
Essäer och personliga betraktelser om samtiden (Stockholm: Arena, 1993).

Nationalismens logik
(tills. med Sten Dahlstedt, Stockholm: Vitterhetsakademiens skrifter
om Europa, Natur och Kultur, 1996).

I skuggan av framtiden
Modernitetens idéhistoria
(Stockholm: Bonnier Alba, 1997, nya upplagor, Albert Bonniers, 1998, 1999 och 2000).

Mellan det triviala och det outsägliga
Några blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia.
(utökad version av Arbetsfördelning och nytta, jfr. ovan, Göteborg: Daidalos, 1998).

Att se sig själv i andra
Om solidaritet (Stockholm: Albert Bonniers, 1999, pocketupplaga 2000).

Ett oändligt äventyr
Om människans kunskaper (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2001).
Nya upplagor, inkl. pocket, 2002.

Tankens lätthet, tingens tyngd. Om frihet (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2004).

Stenarna i själen
Form och materia från antiken till idag (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2006).

A Universe of Symbols
– Ernst Cassirer in Göteborg and in the World
(Göteborg: Occasional Papers of the Swedish Ernst-Cassirer-Society vol. 4, 2008).

Blickar tillbaka (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2008).

Hets! En bok om skolan (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2011).

Historiens blad är inga Aftonblad
Agardh, Tegnér och frågan om bildning (Lund: Tegnérsamfundet, 2012).

Livstid
(Stockholm: Bonniers, 2013).

Karl Marx: en biografi
(Stockholm: Bonniers, 2015)

[till sidans topp]


Böcker som jag redigerat och/eller översatt:

Karl Marx, Människans frigörelse
(urval och övers., Stockholm: Aldus, 1965, rev. övers. Göteborg: Daidalos, 1995).

Herbert Marcuse, Den endimensionella människan
(övers., Stockholm: Aldus, 1968).

Anti-Marx. Kritiska och avvikande synpunkter på Marx
(urval, Stockholm: Aldus, 1970).

Iring Fetscher, Från Marx till sovjetideologin
(övers., Lund: Studentlitteratur, 1971).

Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin
(urval och övers., Stockholm: Rabén & Sjögren, 1971).

Moderna livsåskådningar
(red., Stockholm: Natur och Kultur, 1972)

Om ideologi och ideologianalys
(red. tills. med Ingemar Nilsson, Göteborg:
Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1984, ny uppl. 1989).

Tio studier i Hegels rättsfilosofi
(red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1986).

Ideologi och institution
Om forskning och högre utbildning 1880–2000.
(red. tills. med Lennart Olausson, Stockholm: Carlssons, 1988).

Sju studier om Marx
(red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1990).

Från Machiavelli till Habermas
Texter i politisk idéhistoria
(urval, inledningar och kommentarer, Stockholm: Bonniers, 1992).

Ideological Changes in Europe in the 1990s
Working report from inter-European research symposium in Göteborg on May 8–9 1992
(red. tills. med M. Peterson och P. Rudny, Göteborg:
Univ. of Göteborg, Faculty of Arts, Inter-European Research, 1993).

”Deutscher Idealismus”
Papers presented at a symposium on German idealism in November 1991
(red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 1993).

The postmodernist critique of the project of enlightenment
(red., Amsterdam: Poznan Studies, Rodopi, 1997.

Kants tredje kritik.
Sju essäer (red., Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2000).

Om utopier.
En vänbok till Nils Eriksson (red. tills. med Johan Kärnfelt, Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

Karl Marx.
Texter i urval (red. tillsammans med Björn Linnell, Stockholm: Ordfront, 2003).

Den svårfångade relativismen
En uppslagsbok (red. tillsammans med Torbjörn Tännsjö och Dag Westerståhl, Stockholm: Thales, 2008).

Befria oss från mångkulturalismen
Antologi (red. tillsammans med Rasoul Nejadmehr och Dariush Moaven Doust, Stockholm: Natur & Kultur, 2008).

[till sidans topp]


Essäer, längre artiklar, vetenskapliga uppsatser (urval):

”Den religionsbefriade världen. En studie om Bonhoeffer och Ahlin” i BLM 1962.

”Poesins heder och elände. Göran Printz-Påhlson och poesins förnyelse” i BLM 1963.

”Idéer i skönlitterära texter” i Till Gunnar Aspelin från eleverna, Lund 1963.

”Symboler från Aphrodite till Vällingby” (om Östen Sjöstrand) i BLM nov. 1963.

”Som barn allena. Några motiv hos Per Rådström” i BLM 1963.

”Samtidskänslan” i BLM 1964.

”Angående Bonhoeffer, Ahlin m.fl.” i Vår lösen 10/1964.

”Religionslösheten som ideal” i Att välja ståndpunkt
(red. A. Jeffner – J. Hemberg, Stockholm: SKDB 1965.)

”Mänskligt och omänskligt.
Operationalism och existentialism i Lars Gyllentens författarskap”

i Svensk Litteraturtidskrift 1/1966.

”Reformatorn och rebellen” [om Kolakowski och Schaff] i Komma 1/1966.

”Hem till ideologierna. En bakgrundsteckning” i BLM 8/1966.

”När universitetets murar föll” i Sydsvenska Dagbladets årsbok 1967.

”Estetiskt, personligt, abstrakt” i BLM 3/1967.

”För en marxistisk litteraturkritik?” i BLM 2/1968.

”Några funderingar om kulturen”
i Insikt och handling nr 7, 1968.

”På jakt efter världsåskådningar” i Komma 3/1968.

”Drag i den marxistiska historieskrivningen”
i Historielärarnas förenings årsskrift 1969/70.

”Marxism och idéhistoria. En skiss” i Häften för kritiska studier 3 och 4/1971
(även i omarb. version i Människans samhällelila vara,
red. Kjerstin Norén, Lund: Cavefors, 1972).

”Det mest förbannade allvar”
i Det nya samhället bd 5, En socialistisk människa
(red. Nordal âkerman, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972).

”Marxismen” i Moderna livsåskådningar [se ovan].

”Marxism” i Positivism, marxism, kritisk teori
(Stockholm: Kontrakurs, Norstedts, 1972),
i omarbetad version i Positivism och marxism
(Norstedts, 1981, 4:e uppl. Daidalos, 1993).

”'Israels folk'” i Nordisk Medicinhistorisk ârsbok 1972.

”Hwasser, Israel” i Svenskt Biografiskt Lexikon bd XIX, 1972.

”Marx och antiken” i Den levande antiken (Stockholm 1973).

”För en marxistisk ontologi eller Den rationella kärnan hos Engels”
i Häften för kritiska studier 7/1973.

”Kemist och kommunist. Om Carl Schorlemmar”
i Vetenskapens träd. Idéhistoriska studier tillägnade Sten Lindroth.
(Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1974.

”Den historisk-kritiska skolan i idéhistorisk belysning”
i Scandia. Tidskrift för historisk forskning, 2/1975.

”Marx, Engels och dialektikens lagar”
i Häften för kritiska studier 3/1975.

”Det vita skrået. Några notiser”
i Ord och Bild 6/1975.

”Introduktion”
till Jindrich Zeleny, Metod och teori i Kapitalet (Stockholm: Norstedts, 1976).

”Vitenskapshistorie”
i Vitenskapsteoretiske fag (Oslo 1976).

”Marxism och dialektik. Några anteckningar”
i Häften för kritiska studier 5/1976.

”Gyllensten utan roller”
i Linjer i nordisk prosa÷ Sverige (red. Kjerstin Norén, Lund: Cavefors, 1977).

”Den borgerliga realismens uppkomst”
i Förr och nu 1/1977.

”Ideologi Noll. Till Hans Granlids författarskap”
i BLM 2/1977 (tills. m. Eva-Maria Flöög).

”Humanistiska forskningstraditioner i Sverige”
i Häften för kritiska studier 6/1977.

”Om idéhistoria”
i Symposion (Odense) 2/1978.

”Humanistiska forskningstradtioner i Sverige. Kritiska och historika perspektiv”
i Humaniora på undantag? (red. Tomas Forser, Stockholm: Norstedts, 1978).

”Marx, Engels and the Laws of Dialectics”
i Ajatus. Yearbook of the Philosophical Society of Finland, Vol. 37, 1978.

”En filosofi för lathundar”
i Ord & Bild 4/1978.

”Hegel i Sverige – varför inte?”
i Häften för kritiska studier 6/1978.

”Vad kan en marxist göra inom humaniora?”
i Symposion (Odense) 2/1979.

”Kunskaper är viktigare än moral”
i Skolan som kunskapsförmedlare
(red. J. Petersson, Stockholm: Prisma, 1979).

”Föreställning och färdighet”
i Forskning om utbildning 1/1979.

”Marxismen och vetenskapernas hierarki”
i Marxismens filosofi (Stockholm: Arbetarkultur, 1979).

”Idé och lärdomshistoria”
i Presentationer av ämnesområden utg. i samband med professorsinstallationen
(Göteborg: Göteborgs universitet, 1979).

”Filosofi och materialism. Försök till en utgångspunkt”
i Filosofisk tidskrift 1/1980.

”Den nya antimarxismen – från den nya filosofin till Kolakowski”
i årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, 1980.

”Rousseau”
i Författarnas litteraturhistoria. De utländska författarna
(Vol. I, Stockholm: Författarförlaget, 1980).

”Påfåglar och intellektuellt arbete”
i Zenit 5/1980.

”Quentin Skinner och den politiska idéhistorien”
I Lychnos 1979–1980.

”Thomas Müntzer och de tyska bondeupproren på 1500-talet”
i Reformationen.

Frihetskamp och överhet”
Folkets historias skriftserie Nr 1, 1981.

”Vad kan vi lära av vardagen? Med Karel Kosík på jakt efter verkligheten”
i Ord & Bild 4–5/1981.

”Idéhistorisk analys”
i Problem och metoder i utbildningshistorisk forskning.
Rapport från ett nordiskt symposium i Kungälv
(red. A. Rengård och K. A. Wengström, Lund 1981.)

”Sartre”
i Författarnas Litteraturhistoria. De utlänska författarna.
(Vol. 3, Stockholm: Författarförlaget, 1982).

”Medborgarkompetens och konflikter”
i Forskning om utbildning 3/1982.

”Att skriva är att banka bokstäverna ur verkligheten”
i Luftskibet 2/1982.

”Neoliberalismus und Neokonservatismus”
i Das Argument nr 134, 1982.

”Om idéernas föränderlighet; egenliv eller skuggliv”
i Filosofi och kultur (red. A. Werner, Lund 1982).

”Argument för historieskrivning”
i Historievetenskap och didaktik (red. B. Odén och G. Behre, Lund: Liber, 1982).

”Vad är ideologi?”
i Hälsa åt alla (Stockholm: Arbetarkultur, 1982).

”Förord”
till Spinoza, Etik (Göteborg: Daidalos, 1983).

”Gyckel och subtil analys – om nyttan av marxistisk ideologianalys”
i Marx i Sverige (Stockholm: Arbetarkultur, 1983).

”Sozialdemokratie und Staat in Schweden”
i Sozialistische Politik und Wirtschaft nr 22,1983.

”De fria fakulteternas långsamma död”
i Zenit nr 82, 4/1983.

”Marxismen och det modernas problem”
i Nordisk Forum nr 38, 1983.

”Historical materialism and capitalist ideology”
i Socialism in the world vol. 43, 1984.

”Om ideologier” och ”Medborgarkompetens och konflikter”
i Om ideologi och ideologianalys [se ovan].

”Yrkesutbildning och allmänvett”
i Arbete och utbildning nr 29, 1985.

”Discussant's paper on the concept of work”
i Work in the 1980s
(red. B.O. Gustavsson, Jan Ch. Carlsson och C Räftegård, London: Brookfield, 1985).

”Kunskaper och kontroverer”
i Kunskap och begrepp (red. John Näslund, Stockholm: Liber, 1986).

Institutions and ideas:
Mandarins and non-Mandarins in the German academic intelligentsia”
i Comparative studies in society and history, Vol 28/1, 1986.

”Den folklige ämbetsmannen”
i Kunskapens villkor (red. Staffan Selander. Lund: Studentlitteratur 1986).

”Från den enskilde till individen. Läsövningar i Hegels Rättsfilosofi”
i Tio studier i Hegels Rättsfilosofi [se ovan].

”Hauts fonctionnaires et educateurs populaires.
Les professeurs d’université suédois et la société au tournant du siÀcle.
Quelque caractéristiques”
i Nouvelles de la république des lettres, II/1986.

”Carl Adolph Agardh”
i Lychnos 1986.

”Från Shakespeare till datorerna.
Anförande vid öppnandet av Konstindustriskolans utställning
på Röhsska Konstslöjdmuseet den 22 november 1986.”

Göteborg: Göteborgs universitet, 1987.

”Civil servants close to the people:
Swedish university intellectuals and society at the turn of the century”
i History of European ideas, Vol. 8/2, 1987.

”Integration and higher education”
i University of Stockholm group for the study of higher education
and research policy. Report No. 37 (Stockholm Febr. 1987).

”Svar på frågan: Vad är upplysning och vad kunde den bli?”
i Ord & Bild 1/1987.

”Idéhistoria – lärdomshistoria – vetenskapshistoria”
i Humanistisk forskning i Sverige (UHä - Doxa, 1987).

”Om kunsten at slå broer.
Eller: Udgør humaniora en mulig enhet i dag?”
i Kritik 79–80/1987.

”Den långa vägen från Sverige till Europa.
Några spridda ord om de intellektuella”
i Zenit 4/1987.

”Vildvuxen marxism och välansad socialdemokrati”
i Tiden 3/1987.

”Från Kant till Carlzon”
i Nordisk tidskrift för folkbildning och vuxenutbildning 3/1987.

”Maecenas var en människa, sponsorerna blir en stat i staten”
i Statens kulturråd informerar 6/1987.

”Den folklige ämbetsmannen” och ”De fria fakulteternas långsamma död”
I Ideologi och institution [se ovan].

”Probleme einer institutionsbezogenen Ideengeschichte.
Zu Ringers Studie Über die 'deutschen Mandarine'”
i Das Argument nr 167, 1988.

”Fin-de-siècle and the mass movements”
i The humanities between art and science. Intellectual developments 1880–1914
(red. M. Harbsmeier och M. Trolle Larsen, København: Akademisk forlag, 1988).

”Inledning”
till Friedrich Schelling, Föreläsningar om metoden för akademika studier
(Göteborg: Daidalos, 1988).

”Engels in the last instance. The letters from the nineties and their meaning”
i Annalen der internationalen Gesellschaft für dialektische Philosophie.
Sicietas Hegeliana IV
(Köln: Pahl Rugstein, 1988).

”Immanuel Kant på vägen mot år 2010”
i Det stora kunskapslyftet. Svensk vuxenutbildning inför år 2010
(Stockholm 1988).

”Ideologier om aids”
i Sociologisk Forskning 2–3/1988.

”Vem har skrivit min avhandling?
Om avhandlingar och avhandlingsförfattande under 800 år”
i Forskningens frukter.
(Göteborg: Humanistisk forskning vid Göteborgs universitet nr 1, 1988).

”Anteckningar om ideologier, i synnerhet frusna”
i Zenit 4/1988.

”The Swedish philosopher C.J. Boström and his influence”
i Traditional thought and ideological change. Sweden and Japan in the age of industrialism
(red. Cho-Runeby, Stockholm: Japanological Studies 8, 1988.

”Forskaren och hans patroner.
Exemplen Anders Berch, C.A. Agardh och C.J. Boström”
i Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll
(red. Thorsten Nybom, Stockholm: Tiden, 1989).

”Boströms seger. Något om dess bakgrund”
i Samhällsvetenskap, ekonomi och historia. Festskrift till Lars Herlitz
(Göteborg: Daidalos, 1989).

”Utilitarianism and the economy”
i Science in Sweden. The Royal Swedish Academy of Sciences 1739–1989
(red. T. Frängsmyr, Science history publications, 1989).

”Ämbetsmännen och makten”
i Maktens former (red. Y. Hirdman, Stockholm: Carlssons, 1989).

”Critical attitudes inside social science and the humanities”
i Philosophy and social action 15/3–4, 1989.

”För en läraktig socialism”
i Socialism utan ansikte (red. D. Karlsson–P. Månsson, Göteborg: Daidalos, 1990).

”Matter, form, and content in Hegel's philosophy and
in the theories of Marx and Engels”
i Hegel-Jahrbuch1990.

”Den mångkulturella möjligheten”
i Att mötas över gränser. Perspektiv på utbildning i invandrarfrågor
(Göteborg: Göteborgs invandrarförvaltning, 1990).

”Historielöshet – vad gör det?”
i Över gränser. Festskrift till Birgitta Odén. Lund 1991.

”Några anteckningar om reformismen, i synnerhet Hegels”
i Hegel. Behovet av filosofin
(Red. C.-G. Heidegren, Stockholm/Stehag: Symposion, 1991.)

”Materia, form och innehåll hos Hegel”
ibid., ss. 181–95.

”The visible hand – Anders Berch and the university of Uppsala chair in economics.”
Tills. m. Mats Persson, i The Scandinavian journal of economics, Vol 94, Supplement, 1992.

”Die kleine Provinzstadt in dem kleinen Provinzland: Göteborg”
i W. Prigge (ed), Städtische Intellektuelle: Urbane Milieus im 20. Jahrhundert.
Frankfurt: FischerWissenschaft, 1992.

”Ovetenskaplig efterskrift”
i Lik i garderoben? En rapport om SKP/VPKs internationella förbindelser. Lund 1992.

”Universitetets rötter – och dess ännu gröna grenar”
I Bortom all förenkling. Människan som väsen och oväsen.
En vänbok tillägnad Bengt Börjeson (Göteborg: Daidalos, 1992).

Swedish Universities – Cumbersome but Dynamic.
Essay written for the Swedish Ministry of Education and Science
as background for the OECD review 1992 of Swedish educational policies.

”Systemskiftet och den nya oskulden:
Anteckningar om tre debatter som skakat Sverige”
i Ord och Bild 3/1992.

”Truth, the angel of light: Berzelius, Agardh and Hwasser”
i E.M. Melhado – T Frängsmyr (eds.), Enlightenment science in the romantic era:
The chemistry of Berzelius and its cultural setting. Cambridge: Cambridge U.P., 1992.

”Two cases”
i Symposium on examination and academic degrees
– Tradition and changes in the national and international context.
Proceedings, June 1992. Göteborg: Göteborgs universitet, 1992.

”In search of Isis: General education in Germany and Sweden”
i S. Rothblatt – B. Wittrock (eds.),
The European and American university since 1800:
historical and sociological essays. Cambridge: Cambridge U.P., 1993.

”C.J. Boström und der deutsche Idealismus”
i ”Deutscher Idealismus” [se ovan].

”Liberalismen i Norden”
i Ord och Bild 1/1993.

”Några anteckningar till bildningsbegreppets historia och dess eventuella livskraft”
i Forskning om utbildning 2–3/1993.

”Condorcet and the postmodernists. Science, ethics, the arts and progress”
i History of European ideas, vol. 19/4–6, 1994.

”Anders Berch. A frontrunner”
i Management studies in an academic context
(red. Lars Engwall–E. Gunnarsson, Uppsala 1994).

”Det nationella som idé”
i ”Hemländsk hundraårig sång”. 1800-talets musik och det nationella
(Stockholm: Musikaliska Akademien, 1994).

”Den intellektuelle, den bildade och samhället”
i Tvärsnitt 3–4/1994.

”Civilisationsförändringar i ett idéhistoriskt perspektiv”
i Vår Lösen 7–8/1994.

”Innehållet och dess former – Hegel på nytt”
i Ord och Bild 2/1995.

”Liberalism in the Nordic Context”
i Liberalism: Seminars on Historical and Political Keywords in Northern Europe
(eds. I K Lakaniemi, A Rotkirch and H Stenius, Helsinki: Renvall Institute Publications, 1995).

”Multiplikationens möda och mening för en lärd och flitig flöjtist”
i Den vettiga mångfalden.
Om kunskapsbildning, tvärvetenskap och människans villkor.
En vänbok till Emin Tengström
(Göteborg: Inst. för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, 1995).

”The Dreyfus Affair and Eurocentrism”
i VEST 4/1995.

”Ideologier inför det nya årtusendet”
i Finsk Tidskrift 9/1995.

”Upplysningen och framtiden”
i Ord & Bild 1/1996.

”Nationalismen och andra ismer i dagens Europa”
i Kulturmark. Perspektiver på europeisk historie of tankeliv
(utg. av Kate Hansen Bundt of Lars Martin Fosse, Oslo universitet, Oslo, 1996), ss. 223–34.

”Die Gesetze der Dialektik”
i Zwischen Utopie und Kritik. Friedrich Engels – ein ”Klassiker” nach 100 Jahren
(utg. av Theodor Bergmann, Martin Kessler m.fl., VSA-Verlag, Hamburg, 1996), ss. 221–40.

”Hegel, die Ethik und das Projekt der Aufklärung”
i Hegel-Jahrbuch 1996, ss. 164–68.

”Tankefigurer mellan beständighet och mångtydighet”
i Seendets pendel. Festskrift till Johan Asplund
(utg. av Bo Isenberg och Frans Oddner, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag, 1997) ss. 49–61.

”Introduction”
till The postmodernist critique of the project of enlightenment”
(utg. Sven-Eric Liedman, Poznan studies in the philosophy of the sciences
and the sumanities, Vol. 58, Rodopi, Amsterdam–Atlanda, Ga, 1997) ss. 7–11.

”The crucial role of ethics in different types of enlightenment (Condorcet and Kant)”
ibid. ss 45–58.

”Nationalismen 1871–1914”
i Internationale idéstrømningar og nordisk kultur 1850–1914. Seks bidrag
(utg. av Ingi Sigurdson, Historisk institutt, Oslo, 1997).

”The enlightenment project in context”
i Festschrift to professor Aant Elzinga on his 60th birthday
(utg. av Jan Bärmark och Margareta Hallberg, Institutionen för vetenskapsteori, Göteborg, 1997)
ss. 43–56.

”Bildningsbegreppet i skola och universitet”
i Bildningsgång. Natur och Kultur 75 år (Stockholm: Natur och Kultur, 1997).

”Engelsismus” och ”Entwicklung”
i Kritisches Wörterbuch des Marxismus Bd 3 (Berlin: Argument, 1997).

”Frihetens fantom”
i Glänta. Film och filosofi 2/1997.

”A success story: history of ideas and science in Sweden”
i Intellectual News.
Newsletter of the International society for intellectual history No. 2, Autumn 1997.

”Hegel and the enlightenment project”
i The European Legacy, Vol. II, Bo. 3, 1997.

”La Logique de Hegel et le matérialisme d'Engels”
i Friedrich Engels, savant et révolutionnaire (red. Labica-Delbraccio, Paris: PUF, 1997).

”Förord”
till P. Bourdieu, Om televisionen (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag, 1998).

”Om Gunnar Aspelin”
i Idé och lärdomshistoria i Göteborg 1998. Ställningar och förhållanden efter fyrtio år
(Göteborg: Arachne, red: Henrik Björck).

”Kunskap i kris”
i Kriser och förnyelse. Humanistdag-boken nr 11 (Göteborg: Göteborgs universitet, 1998.)

”Engels and the laws of dialectics”
i Marx's theories today
(red. R. Panasiuk och L Nowak, Poznan studies in the philosophy of the sciences
and the humanities, Vol. 60, Rodopi, Amsterdam-Atlanta, Ga, 1998).

”Wie können wir Aristoteles besser verstehen?
Oder: Das ewige Problem von Form und Materie”
i Achtung für Anthropologie.
Interdisziplinäre Studien zum philosophischen Empirismus und zur
transzendentalen Anthropologie. Michael Benedikt zum 70. Geburtstag
(hersg. v. Josef Rupitz, Elisabeth Schönberger, Cornelius Zehetner,
Wien: Turia + Kant, 1998).

”En fråga om solidaritet. Vad knyter samman det rena nätverket?”
(om Manuel Castells, Ord & Bild 3/1999.)

”Förord”
till Barbro Kvist Dahlstedt & Sten Dahlstedt (utg.),
Nationell hängivenhet och europeisk klarhet.
Aspekter på den europeiska identiteten kring sekelskiftet 1900
(Stockholm/Stehag: Symposion, 1999.)

”Sweden and Victorian Britain”
i The European Legacy, Vol 4, No 6, 1999.

”Stenarna i själen. Om form och materia hos Aristoteles”
i Lychnos 1999 (Uppsala, 1999).

”Förord”
till Pierre Bourdieu, Moteld. Texter om nyliberalismens utbredning
(Stehag/Stockholm: Brutus Östlin, 1999).

”Det andra Europa eller är inte Clinton en europé?”
i Europa. Humanistdagbok nr 12
(Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, 1999).

”Über Solidarität”
i Festschrift zum 70. Geburtstag von Prof. Dr. phil. Habil. Lothar Striebing
(Dresden: Karin Zänker, 1999).

”Karl Marx inför 2000”
i Glänta 4/99.

”Trädet och vägen. Om kunskapsbegreppet”
i Ikoner 1/2000.

”Demokrati, kunskap och fantasi”
i Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 1/2000.

”Urverket och universum. Ett modernt drama”
i 2000. Kring det svenska millennieminnesmärket
(red. Johan Linton, Göteborg: Chalmers, 2000).

”Att veta är att se, att kunna är att känna”
i Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen
(Göteborg: Institutionen för nordiska språk: 2000).

”Finns det ett IT-samhälle också för människor”
i Barnet i den förändrade välfärden
(Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset, 2000).

”Kunskapens vägar är omvägar”
i Bibliotek – mötesplats i tid och rum (BTJ, Lund, 2000).

”Långsamhetens och eftertankens dygd”
i Pedagogiska magasinet nr 3, 2000.

”Ekelöf, solidariteten och folkhemmet”
i Röster om Gunnar Ekelöf
(ABF-seminarium i Stockholm, april 2000, Stockholm 2001).

”Vad är kunskap och bildning?”
(Praktik och teori 1/2001, Malmö Högskola, Malmö 2001).

”Främlingar”
i Passager – det internationella Göteborg. Utställningskommentarer
(Göteborgs Stadsmuseum 6.6.2001).

”From Turing to Putnam: On Ariticial Intelligence and Human Knowledge”
i Fonus 3/2001.

”Vad är kunskap och bildning?”
i Praktik och teori. Malmö Högskola 1/2001.

”Vad är människan? Föreställningar i historien och samtiden”
i Att arbeta med särskilt stöd
(red. AnnSofi Persson-Stenborg. Stockholm: Skolverket, 2002).

”Doktor Faustus”
i Humanism utan humaniora. Humaniora utan humanism
(Red. Lars Sewilius Berg & Lena Rudeke. Göteborg: ABF, 2002).

”Frihetens liberalism. John Rawls och hans tradition”
i Ord & Bild 1/2002.

”Den komplexa globaliseringen”
i Pedagogiska magasinet nr 2, maj 2002.

”Om säkerhet och trygghet”
i Vad hände med Sverige i Göteborg?
(red. Mikael Löfgren & Masoud Vatankhah. Stockholm: Ordfront, 2002).

”Inledning”
i Om utopier. En vänbok till Nils Eriksson
(red. tills. med Johan Kärnfelt, Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

”Kinesiska askar, ryska gummor. Om Rawls tolkning av Hegels tolkning av Kant”
i Om text. En vänbok till Eva-Lena Dahl
(red. Maria Johansen och Thomas Karlsohn. Göteborg: Arachne, Inst. för idé och lärdomshistoria, 2002).

”Sweden Outside and Inside the European Union”
i European Peripheries in Interaction
(Red. Luis Beltrán, Javier Maestro och Liisa Salo-Lee, Madrid: Universidad de Alcalá, Servicio de Publicaciones, 2002).

”A Lesson for Life”
i Studies in Philosophy and Education Vol. 21, 2002.

”Democracy, Knowledge, and Imagination”
i Studies in Philosophy and Education Vol. 21, 2002.

”Om frihet och om befrielse genom kunskap”
i Humaniora – en akademisk fråga. Humanistdagboken 2002 (Göteborg: Göteborgs universitet, 2002).

”När friheten blev till salu”
i Von Oben 1/2003.

”Demokrati i utveckling”
i Bo Claeson (red.), Samer och ursprungsbefolkningars rättigheter
(Göteborg: Rapport 6 från Värdegrunden, Göteborgs univertsitet, 2003).

”De intellektuella i Sverige och Frankrike”
i Martin Kylhammar och Jean-François Battail (red.).
På väg mot en kommunikativ demokrati? Sexton humanister om makten, medierna och medborgarkompetensen
(Stockholm: Carlssons, 2003).

”Aktualiteter från Berlin”
i Erland Sellberg (red.), Den skapande staten.
Idéhistoriska miljöer (Stockholm, 2003).

”Arts and Technology, a Drama in Three Acts”
i Elisabeth Tostrup and Christian Hermansen (ed.), (theorising) History on Architecture
(Arkitekturhøgskolan i Oslo, 2003).

”Form, materia och innehåll. Aristoteles och Hegel”
i Lychnos. Årsbok för idé och lärdomshistoria, Uppsala 2003.

”Universitetets makt och vanmakt”
i Hur fri skall högskolan vara (Sveriges universitets- och högskoleförbund, 2003).

”Konst och vetenskap – ett idéhistoriskt perspektiv”
i Torbjörn Lind och Jesper Wadensjö (red.), Konst, kunskap, insikt.
Texter om forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området (Stockholm, 2004).

”Kunskapens makt [och maktens kunskap]”
i Forskning och Framsteg nr 4, maj–juni 2004.

”Kampen om uppmärksamheten”
i Ikoner nr 5/2004.

”Att söka det fasta i det flytande – om den politiska filosofins födelse”
i Tidskrift för politisk filosofi nr 2/2004.

”Kant om omdömeskraften”
i Filosofisk Tidskrift 4/2004.

”Skapar människan världen? – Nutida föreställningar om design”
i Nordisk arkitekturforskning nr 3, 2004.
– Denna artikel har också i förkortad form återgivits i Kulturtidskriften 2005.
Katalog över Sverige kulturtidskrifter.

”Den nya röda dagen och humanisternas sotdöd”
i Glänta nr 1-2, 2005.

”Upplysningstidens tre ansikten”
i Ljus över landet? Upplysningen som drivkraft i 1700-talets svenska vetenskap och vitterhet.
Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, 2005.

”Hur formas en människa? Om bildning och utbildning”
i Ord i rättan tid. En festlig skrift om forskning och politik, makt och medier tillägnad Thorsten Nybom.
Stockholm 2005.

”Att se utan att se”
i Pedagogiska magasinet nr 4, 2005

”Form, materia och innehåll
i Bo Lindberg (red.), Trygghet och äventyr.
Om begreppshistoria (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademiens Konferenser 59. Stockholm 2005.

Två temperament i Berlin – Hegel och Hoffmann”
i Psykoanalytisk Tid/skrift nr 13, 2005.

Bildning – gammal och ny
i Bengt Sandin och Roger Säljö (red.), Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stockholm 2006.

Tekniska förändringar i ett idéhistoriskt perspektiv
i Bengt Berglund, Per-Olof Grönberg och Tomas Nilsson,
Historiska perspektiv på tekniköverföring 1800-2000. Göteborg 2006.

De lockande djupen och den skimrande ytan.
Om ett ideal och en verklighet i nuet”
i Martin Kylhammar och Jean-François Battail (red.), Det vanställda ordet.
Om den svåra konsten att värna sin integritet. Stockholm 2006.

Grodor och gråsuggor
(om den nya borgerliga regeringen) i Tidssignal 5-6 2006.

Den arbetande människan”
i Claes Ekenstam och Per Magnus Johansson (red.), Människobilder. Tio idéhistoriska studier. Hedemora 2007.

Språk och bildning
i Bernt Gustavsson (red.), Bildningens förvandlingar. Göteborg 2007.

Ett marathonlopp genom idéhistorien
i Psykoanalytisk Tid/skrift nr 18-19, 2007.

Fantasins bin i verklighetens kupa
i Sigbrit Franke - Tydlig Synlig Djärv. Stockholm 2007.

Is content embodied form?”
i J. M. Krois, M. Rosengren, Angela Steidele och Dirk Westerkamp (red),
Embodiment in Cognition and Culture. Amsterdam/Philadelphia 2007.

“Sancta Æmulatio, ‘Den heliga tävlingslusten’. Om kvantiteternas roll i ett historiskt perspektiv
i Lars Strannegård (red), Den omätbara kvaliteten. Stockholm 2007.

Y som i yta”
i Anders Björnsson och Björn Rombach (red), Tidens tecken Stockholm 2007.

”Själens fiende heter kvalitet. Ett samtal om bildnings- och kvalitetsfrågor inom folkuniversitetet”
(tillsammans med Göran Berger, Stockholm: Folkuniversitetet, 2007).

”Spår”
(Psykoanalytisk Tid/skrift nr 20-21, 2007.

”Rättesnöre eller ledtråd? Karl Marx i eftervärldens ögon”
(i Stefan Arvidsson, Marxismens filosofi, Stockholm/Stehag: Symposion, 2007).

”Minnet och ögonblicket”
(i Ikoner nummer 6, 2007).

”In memoriam”
(om Eva Gothlin, Lychnos 2007).

”Den förtrollande materialismen”
(i Ord & Bild nr 6. 2007-1. 2008).

”En mild ateism och en förtrollad materialism”
(i Susanne Olsson & David Thurfjell, Hermeneutik, didaktik och teologi.
En vänbok till Björn Skogar, Stockholm: Södertörn, 2008).

”Relativismens historia”
(i Den svårfångade relativismen, se ovan).

”Den livslånge lärlingen”
(tillsammans med Mathilda Hjorth Liedman, i Utbildning & Demokrati, Vol. 17, nummer 1, 2008).

”Jag och allt det andra”
(i Margareta Hallberg, red., Vi vet något.
Festskrift till Jan Bärmark, Göteborg: Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, 2008).

”Utbildningspolitik går i otakt med dynamisk arbetsmarknad”
i Krut nummer 132 (4/2008).

Jaget, de andra och det hemska – en liten begreppsutredning
i Befria oss från mångkulturalismen 2008.

Knowledge and Self-Reflection in a World of Chips
i Citizens without boundaries, 2007-2008 A documentation, Anadolu Kültür, Istanbul 2009, turkisk och engelsk text.

Makten över minnet – igår, idag och i morgon
i Arkeologisk framtid (red. Tore Artelius och Anna Källén, Lund 2009).

Nu ska jag berätta.”
i Pedagogiska Magasinet  nummer 3/2009.

There will always be those that slam on the brakes and say this is wrong:
On education and research in the humanities and art”
i ArtMonitor: A journal of artistic research nr 6/2009.

“Solidarity and Human Rights”
i Democracy from Legal, Educational and Social Perspectives (red. Jan-Magnus Enelo-Jansson m.fl., Örebro 2010).

Utopisk kraft och tankens svävande lätthet: Underjordens makter och dagens drömmar”
i Drömmar: En vänbok till Ingemar Nilsson, Göteborg 2010.

”Memoarskärvor”
i Hans bok, vänbok till Hans Isaksson, Stockholm 2010.

Ögonblickets släggor och havets frihet
(i GDH, Vänbok till Gunnar D Hnasson, red. Dick Claésson m.fl., Göteborg 2009).

”I orkanens öga – Ernst Cassirer och Göteborg”
i Psykoanalytisk Tid/Skrift 2010: 32-33.

Resonemangets vindar”
(i I kulturen, en vänbok t5ill Per Magnus Johansson, red. Mats Leffler m.fl., Göteborg 2010.

Bildning och utbildning – vad formar en människa?
i Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare, red. Ulf P. Lundgren m.fl., Stockholm 2010.

Fritt kunskapssökande eller mätbara högskolor?
i Från Högskolan i Borås till Humboldt: Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid,
red. Maria Lindh och Johan Sundeeen, Borås 2010.

Teknik och människa
i Framtiden är nu: Kultursverige 2040 red. Tobias Nielsén & Sven Nilsson, Stockholm 2010.

I begynnelsen var leken
i Baldur 3-4/2010.

Framtidens kunskap är ingen snabbköpsvara
i Pedagogiska Magasinet 4/2010.

Valv bakom valv oändligt – några tankar om humaniora igår, idag och i morgon
i Carl Cederberg och Hans Ruin (red.), En annan humaniora – En annan tid ( Stockholm 2010).

Bildning, frihet och motstånd
i Anders Burman och Per Sundgren (red.), Bildning: Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman (Göteborg 2010).

”Svante Nycander: Liberalismens idéhistoria”
recension i Politisk filosofi (nr 1, 2011). – ”Svar till Nycander”, i Politisk filosofi (nr 2, 2011).

”Vem är mer glamorös än grammatikern? En trivial historia”
i Henrik Björck m.fl., Språket i historien, historien i språket: En vänbok till Bo Lindberg (Arachne nr 22, Göteborg 2011).

”Rastlöshetens ordning”
i Ewa Broniewicz och Thomas Polesie (red.), Våra villkor i verkligheten – den beskrivande ekonomin (Göteborg 2011).

”Striden om arv och miljö började för hundra år sen”, i Tvärsnitt (nr 2, 2011).

”Politisches Denken im 20. Jahrhundert”, recension i Das Argument (nr 3, 2011).

”Ett leende kan gränsa till den outsägligaste nöd – om Caroline Schlegel och hennes vänner”
i Ingrid Holmquist (red.), Könsöverskridande vänskap: Om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män (Göteborg 2011)

”Das Romantikerhaus: Idealism och romantik i 1790-talets Jena”
i Lychnos 2011 (Uppsala 2011).  

”Förord” till Anne-Marie Körling, Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11 (Stockholm 2011).

”Lärarna har blivit överkörda”
(rec. Sven Hartman: Det pedagogiska kulturarvet), i Respons nummer 1, 2012.

”Ett excentriskt snille: Carl Adolph Agardh”
i Anders Burman och Per Sundgren (red), Svenska Bildningstraditioner (Göteborg 2012)

Hegel, tänkandet och språket”
i David Arvidsson m.fl. (red.), Mannen som var förtjust i färsk hjärna och andra texter (Göteborg 2012)

”Att stå till svar”
i Tiotal #8/9 2012

”Hur man förändrar världen”
i Arena 6/2012

”Klok som en pudel”
i Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenquist (red.), Dygdernas renässans (Stockholm 2012)

”Humanisterna, politiken och ansvaret”
i Thomas Forser och Thomas Karlsohn (red.), Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter (Göteborg 2013)

Lust och allvar: Marx möten med litteratur och musik
i Anders Burman, Rebecka Lettevall och Sven-Eric Liedman (red.),
Löftet om lycka: Estetik, musik, bildning: Till Sten Dahlstedt (Göteborg: Daidalos, 2013).

Pseudo-quantities, new public manangement and human judgement
I Confero, Vol 1/1, 2013.

Beholdning, explaining, and predicting – The history of the concept of theory
i Hervé Corvellic: What is theory? Answers from the social and cultural sciences (Copenhagen: Liber CBS Press, 2013).

En humanist ser på – och på sig själv
i Science Faculty Magazine, Göteborgs universitet, 2/2013.

Sven-Eric Liedman
i Morten Haugaard Jeppesen och Frederik Stjernfelt (red.), Intellectual History: Five questions (Automatic Press/VIP, 2013).

Farbror Lagom och universitetet
I Vågar du sticka ut hakan? Texter om strukturellt betingad feghet inom kultur och utbildning (Nationella dramaturgiatet, 2013).

Anders Berch 1711-1774
(tillsammans med Mats Persson), i Svenska natioanlekonomer under 400 år,
red. Christina Jonung och Ann-Charlotte Ståhlberg (Stockholm: Dialogo, 2014).

Karl Marx bildningsväg
i Anders Burman (red), Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker
(Stockholm: Södertörns högskola, 2014).

Var Marx en orientalist?
i David Karlsson, Pia Lundqvist och Mikael Löfgren (red),
Tekla 16: Tema Anders Molander (Bohus-Björkö, 2014).

Leken och lärandet”, i Opsis 2/2014.

Från Bellman till Bildt: Jan Ling som dialogföreläsare
i Arche nr 48-49, 2014 och i Märta Ramsten och Gunnar Tenghag (red.),
Apropå Jan Ling (Stockholm: Kungl. Musikaliska Akademien och Svenskt visarkiv, 2014)

[till sidans topp]


Tidningsartiklar.
(Ett litet urval artiklar från de senaste åren.)

”Lärostol med trasiga resårer”
(om statlig och lokal universitetspolitik), i GP 13.1.1997.

”Hugskott och önsketänkande i politiken”
(replik till Carl Tham), i GP 28.1.1997.

”Den eviga freden – eller friden?”
(rec. av Immanuel Kant, Om den eviga freden), i GP 9.2.1997.

”Vårt brutaliserade sekel”
(rec. av Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder), i SDS 6.6.1997.

”Framåt mot fördärvet”
(rec. av Arthur Herman, The idea of decline in Western history),
i DN 28.8.1997.

”Vad är kilopriset på äpplen?”
(om högskolor och näringsliv), i GP 4.11.1997.

”Karl Marx på väg tillbaka”,
i DN 16.11.1997.

”Skillnad mellan kunskap och information”
(om Herman Lindqvist m.fl.), i GP 4.3.1998.

”Mellan fördomarna i Tibets tunna luft”
(om en resa i Tibet), i SDS 10.7.1998.

”Men var finns jag?”
(om kunskapen), i DN 5.8.1998.

”Måtte högskolan blomstra”
(om Malmö högskola), i SDS 30.8.1998.

”Den evigt oppositionielle”
(rec. av Joachim Israel, Ett upproriskt liv), i SDS 21.9.1998.

”Ondskan och humaniora.
Apropå budgetnerskärningarna vid universiteten”

i SDS 3.12.1998.

”Den byråkratiska makt- och taktlöshetens väg”
i SDS 15.12.1998.

”Dionysius glömde inte bort år 0”
(om tideräkning), i DN 15.1.1999.

”Vad betyder den goda avsikten”
(om kommunismen), i DN 4.5.1999.

”Visst är barndomen otäck ibland”
(om Jan Myrdals Barndom), i SDS 4.6.1999.

”Vackra ord kolliderar med kalkyler”
(om biblioteknedskärning i Göteborg), i GP 12.6.1999.

”Dinosaurien och jag” (om Italo Calvino), i GP 25.10.1999.

”Dumkonservatismen har segrat i Umeå”
(om ett befordringsärende) i DN 4.12.1999.

”Historien blir lätt en bortbyting”
(om regeringens olika sanningskommissioner), i DN 25.4.2000.

”Den svages kamp mot den svage”
(om begreppet heder) i SDS 14.4.2001.

”Ägo”
(ur ordlista för 2000-talet) i SDS 6.5.2001.

”Ett minne som inte minns”
(om Konrad Zuse) i SDS 22.7.2001.

”Medicinen mot döden”
(om odödlighetsdrömmen bland medicinska forskare) i SDS 24.7.2001.

”Den slutgiltiga sanningen”
(om makten över kunskapen), i SDS 26.7.2001.

”Säkrare kan ingen vara”
(om junikravallerna i Göteborg),
i DN 25.7.2001.

”Vad kan vi lära av dr Faustus?”
(om humaniora),
i GP 9.9.2001.

”Svart eller vitt”
(om Bush och Bin Ladin),
DN 16.10.2001.

”Anständigheten kräver näring”
(om etik och moral) GP 20.4.2002.

”Går liberalism och kapitalism ihop?”
GP 23.6.2002.

”Detaljerna skymmer historien”
(Om Den svenska pressens historia, band IV) SDS 29.7.02.

”Kan den ensamme vara fri?”
i DN 18.10.2002.

”Valet står mellan dig och mig”
i SDS 31.12.2002.

”Krig för frihet, men för vem?”
i DN 17.1.2003.

”Kriget mot Irak var fel”
i DN 16.4.2003.

”Politiken och pengarna”
i SDS 5.7.2003.

”Skrivandets konst är oändlig”
i SDS 10.8.2003.

”Känslans upplysning”
(rec. av Thomas Bredsdorff, Den brogede oplysning.
Om følelsernes fornuft och fornuftets følelse i 1700-tallets nordiske litteratur) i SDS 29.01.2004.

”Världen som ett schackspel” och ”Tyranniet är tidlöst i Leo Strauss värld”
(om Leo Strauss) i GP 5.2. och 8.2. 2004.

”Två visioner om världen”
(rec. av George Monbiot, Samtyckets tidsålder, och Micael Albert, Parecon) i DN 1.8.2004.

”En man för sin tid”
(recension av Svante Nordin: Ingemar Hedenius. En man och hans tid) SDS 10.12.04.

”Alla ställer frågor om gott och ont, liv och död, sanning och lögn”
DN 26.3.2005.

”Ett ljus i mörkret”
(recension av Anders Ehnmark, En stad i ljus) SDS 25.4.2005.

”Engagemanget behövs fortfarande”
(om Jean-Paul Sartre) i SDS 21.6.05.

”Skål för 1905”
(recension av Bo Stråth, ”Union och demokrati”, Francis Sejersted, ”Socialdemokratins tidsålder”, m.fl.)
i DN 3.7.2005.

En värld är varje människa”
(recension av Amartya Sen, Identity and Violence. The Illusion of Destiny) i Sydsvenskan 2.7.2006.

Tiden talar för Darwin”
(recension av Charles Darwin, Människans härkomst) i Sydsvenskan 16.7.2006.

Att lära är svårt – även för Platon
(recension av Platon, Skrifter. Bok 4) i Sydsvenskan 2.1.2007.

Långt bort i skogen
(recension av Henry David Thoreau, Walden) i Sydsvenskan 30.1.2007.

Tankens makt
(recension av Hans Siggaard Jensen, Ole Knudsen och Frederik Stjernfelt (red.),
Tankens Magt. Vestens Idéhistorie) i Dagens Nyheter 10.5.2007.

Ett attack mot demokratin
(recension av Fareed Zakaria, Frihetens framtid. Oliberal demokrati i USA och övriga världen)
i Sydsvenskan 14.6.2007.

”Motsägelsernas man”
(om Hegel, Expressen 10.8.2007).

”En privatsak eller ett ideal för det offentliga livet”
(om Eva Österbergs bok Vänskap i Clio 6, 2007).

”Bildad? Nej, nyckelkompetent”
DN 24.1.2008.

”Hoppet dog i Mussolinis fängelsehålor”
(om Gramscis dagböcker) i Sydsvenskan 2.4.2008.

”Den demokratiske aristokraten”
(om Alexis de Tocquevilles Den gamla regimen och revolutionen) i Sydsvenskan 15.5.2008.

”Gösta Mittag-Leffler-biografin”
(om Arild Stubbhaugs biografi) i Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick 15.5.2008).

”Resan mot det enkla”
(om några böcker av och om Michel Foucault på svenska), i Sydsvenskan 30.6.2008.

”Kinas vinnande kombination”
(inför OS-invigningen) i GP 5.8.2008.

”Skilda världar”
(om Leibniz och Heidegger) i DN 29.9.2008.

”Nazismen som bakläsa”
(om Johan Östlings avhandling Nazismens sensmoral) i DN 11.12.2008.

En inskränkt lek med siffror”
(om antologin What the hell is quality? Qualitätsstandards in den Geisteswissenschaften) i DN 26.2.2009.

Eleven som spargris
(om Rasoul Nejadmehrs avhandling Education, Science and Truth) i DN 29 maj 2009.

”Kriget som ädel konst”
(recension av Svante Nordin, Fyra som förde krig), i DN 30.11.2009.

”Den ny gränslösheten”
G-P 29.12.2009.

”After work”
(recension av Merete Mazarella, ”Resa med rabatt”), Sydsvenskan 10.3.10.

”Därför är liberalismen kluven”
i DN 10.8.2010.

”Gott om ondska”
(recension av Ann Heberlein, En liten bok om ondska), i Sydsvenskan 24.8.2010.

Därför är årets valrörelse rentvättad från ideologier”
i DN 16.9.2010.

Samma slappa skolkritik världen runt
i DN 27.4.2011.

Ett vägval för skolan
(rec. av Christer Isaksson (red.), Kommunaliseringen av skolan, Ove Sernhede (red.), Förorten skolan och ungdomskulturen, och Johanna Ringarp, Professionens problematik), i Sydsvenskan 16.5.2011.

”Kortsiktig nytta ett hot mot all högre utbildning”
(tills. med Pam Fredman), i DN 26.11.2011.

”För friskolan – ur tiden”
i DN 19.10.2011.

”Så kan Sjöstedt locka M-väljare”
Expressen 12.1.2012.

”Fel frågor i vänsterdebatt”, i G-P 21.1.2012.

”En lektion i hur skolan kan lyckas”
(rec. av Pasi Sahlberg, Finnish Lessons) i DN 15.2.2012.

”Dags för vänstern att ansa i rabatten”
Dagens Nyheter 15.3.2012

”Humanisterna kan göra världen bättre”
Dagens Nyheter 17.10.2012

”Hegel fortfarande aktuell och kontroversiell”
Dagens Nyheter 30.10.2012

”Centern måste hålla frihetsmyten vid liv”
Expressen 11.1.2013

”En ovärdig lek med barnens framtid”
Dagens Nyheter 4.3.2013

”Storartat om en kontroversiell filosof!
Dagens Nyheter 14.3.2013

”När politiken blir till skådespel
Dagens Nyheter 11.7.2013

Ann Heberleins etik-bok är nyttig – inte bara för studenter
Sydsvenskan 30.5.2014

Oförnuft och känsla härskar
Dagens Nyheter 1.7.2015

Marx hade häpnat över bankmakten
Sydsvenskan 11.7.2015

Ett gott liv blir allt dyrare
ETC Göteborg 21.8.2015

Universitetet måste ut i staden
ETC Göteborg 18.9.2015

[till sidans topp]